Viktig dansk folkomröstning
Torsdag 3 december hålls en viktig folkomröstning om Danmarks förhållande till EU. Den fråga som folket ska ta ställning till är om makten över rättspolitiken ska överlämnas till Bryssel eller om besluten också i fortsättningen ska tas av Folketinget i Köpenhamn.
Det är drygt femton år sedan Danmark senaste röstade om ett av fyra de undantag som landet har gällande EU-samarbetet. I folkomröstningen den 28 september 2000 drev överheten på för att ansluta Danmark till euron.
Men folkmajoriteten lät sig inte övertygas av makteliten i Köpenhamn och Bryssel. Nej-sidan fick 53,1 procent av rösterna i folkomröstningen mot 46,9 procent för ja-sidan. Danskarna fick därmed behålla kronan som valuta.
3 december görs ett försök att riva upp ett av Danmarks EU-undantag. Denna gång är det makten över rättspolitiken som överheten vill överlåta till Bryssel genom att riva upp det så kallade rättsförbehållet.
Precis som i tidigare folkomröstningarna samlas merparten av etablissemanget på den EU-vurmande ja-sidan.
Här finns det regerande liberalkonservativa partiet Venstre tillsammans med högerpartierna Konservative och Radikale. På ja-sidan finns också Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti, Danmarks motsvarighet till svenska Vänsterpartiet.
På nej-sidan hittar vi Folketingspartierna Liberal alliance och Enhedslisten. Det sistnämnda står till vänster om SF och stödjer Folkebevægelsen mod EU, en rörelse där också de danska kommunisterna arbetar aktivt.
På nej-sidan finns även extremhögerns Dansk Folkeparti. Trots sin EU-kritik har Dansk Folkeparti i många avseenden blivit ett etablissemangsparti i Danmark. DF är Nato-anhängare och partiet har gett sitt stöd åt de krigsinsatser som dansk militär deltagit i.
Från ja-sidan förs en kampanj för att skrämma danskarna att rösta bort rättsförbehållet. Bland annat påstås att Danmark riskerar att bli en fristad för internationell kriminalitet, barnpornografi och trafficking om inte folket säger ja 3 december.
Nej-sidan menar att det är struntprat. Även icke EU-länder som Norge, Island och Schweiz deltar i olika internationella polissamarbeten, inklusive Europol. Det kan Danmark också göra om gynnar brottsbekämpningen.
Vad omröstningen handlar om är huruvida makten över Danmarks rättspolitik ska ligga hos Folketinget i Köpenhamn eller om den ska överlämnas till Bryssel – för gott.
Att rösta nej, menar nej-sidan, är att försvara demokratin. Att rösta ja är att överlämna makten till EU med och dess tusentals byråkrater och lobbyister som danskarna har nästintill obefintliga möjligheter att påverka.
Precis som i tidigare danska folkomröstningar kämpar nej-sidan i underläge. Ja-sidan har ett enormt övertag när det gäller resurser. Trots det ser EU-motståndarna att det finns en chans att på nytt besegra överheten.
I Danmark finns en stark folklig skepsis mot det odemokratiska EU och mot tanken att flytta makten från Danmark. Det är denna EU-skepsis som nej-sidan försöker knyta an till. Kampanjarbetet pågår nu på arbetsplatser och gator och torg över hela landet.