Terrorister eller inte?

Inför invasionen av Irak 2003 riktade Bushadministrationen en rad anklagelser mot den dåvarande irakiska regeringen under Saddam Hussein. En av anklagelseakterna gällde Iraks stöd till iranska MEK.

”Irak skyddar och hyser terroristgrupper inkluderande organisationen Mujahedin–e Khalq (MEK), som använt sig av terrorism mot Iran och som på 1970-talet var ansvariga för att ha mördat flera amerikanska militärer och civila.”

Det är samma MEK som USA och Israel i dag använder sig av för att utföra spioneri och sabotageaktioner inne i Iran eller avrätta civiliranier.

Vad är Mujahedin–e Khalq (MEK) för en organisation?

MEK (ibland används även förkortningen MKO) grundades på 1970–talet som en av många organisationer inom det brokiga motståndet mot den väststödda shahens diktatur. Dess politiska språkbruk kunde betecknas som ”vänster-islamistiskt”, och av och till brukade rörelsen även ett marxistiskt språkbruk. Vid shahens tid vid makten riktade MEK militära attacker mot shahens militär och polis men även mot den amerikanska militären som backade upp diktaturen. MEK hade ihjäl ett antal amerikanska militärer och rådgivare i civila kläder.

Efter att det folkliga upproret störtat västmarionetten shahen 1979 kom Mujahedin–e Khalq snabbt i konflikt med den nya iranska islamistiska regeringen. MEK misstänktes för att ha legat bakom ett stort sprängattentat 1981 då 70 höga ledare från Ayatollah Khomeinis styre dödades, inklusive justitieminister Mohammad Beheshti, andreman i regimen efter Khomeini.

Precis som andra vänsterkrafter utsattes MEK för repression från Khomeiniregimen. Efter Iraks anfall på Iran 1980 koncentrerades dock de iranska säkerhetsresurserna till fronten. Det gjorde att MEK under några år i början av 1980-talet kunde genomföra attentat inom landet.

Rörelsens ledare flydde till Frankrike, men flyttade sedan sin ledning till Irak där man fullbordade sitt samarbete med Saddam Husseins regim i det åtta år långa kriget mellan Irak och Iran.

Det var i denna process, när MEK gick från att ha varit en iransk rörelse till att bli ett verktyg i Saddam Husseins krig, som organisationen tappade nästan allt stöd den tidigare haft inne i Iran. Samarbetet med Irak gav den iranska ledningen möjlighet att peka ut MEK som landsförrädare i utländsk sold, då man deltog i de militära operationerna mot Iran.

Under dessa år kallades benämndes MEK inte för terroristorganisation i västerländska medier, eftersom rörelsen bidrog till att försvaga Iran.

Efter det första Gulfkriget 1991, då de irakiska trupperna drevs ut ur Kuwait, var iranska MEK behjälpligt med att slå ned det shiamuslimska upproret i södra Irak samt det kurdiska upproret i norr. Vid den tidpunkten ville USA inte gå in i Irak och störta regimen, eftersom man ännu inte hade något alternativ till Saddam Hussein. USA såg fortfarande honom som en motvikt mot Iran.

När USA under senare delen av 1990-talet började planera för en invasion mot Irak, och MEK till stor del finansierades av den irakiska staten, så beslutades det att MEK var en ”terroristorganisation”. 1997 uppfördes den på USA:s lista över utländska terroristorganisationer. Detta beslut hade inte endast med invasionsförberedelserna mot Irak att göra. Det var även en diplomatisk gest gentemot de delar av det iranska prästerskapet under ledning av dåvarande presidenten Mohammad Khatami, som sökte någon typ av uppgörelse med västvärlden.

När invasionen av Irak inleddes 2003 bombades MEK:s läger av USA-flyg, och 6000 av organisationens medlemmar tillfångatogs tillsammans med 2000 vapen och fjorton brittiskbyggda stridsvagnar. Rörelsen kapitulerade och USA flyttade MEK-medlemmarna från Camp Fallujha till ett läger sex mil norr om huvudstaden Bagdad och tio mil väster om iranska gränsen, Camp Ashraf. Den sittande irakiska regeringen med dess till delar proiranska tendenser stormade 2009 MEK:s läger i en raid som dödade elva MEK-medlemmar.

Men vid denna tid hade USA fått andra planer för organisationen, då den sågs som en militär och underrättelsemässig tillgång i uppladdningen mot Iran. Det är känt att Israel hjälper organisationen med sabotageverksamhet mot Iran. Även USA gör det i hemlighet.

I september flyttades organisationens 3000 kvarvarande medlemmar från Camp Ashraf till Camp Liberty, en före detta amerikansk militärbas nära Bagdads internationella flygplats. Men USA var tvungen att också göra något åt att MEK stämplades som en terroristorganisation i USA. Så länge organisationen stod på terroristlistan så riskerade bland annat samma krigshökar som anklagade Saddam Hussein för att hysa terrorister, det vill säga MEK 2003 för att kunna lagföras i enlighet med USA:s egen lagstiftning, eftersom de propagerar för och är med och finansierar en ”terroristorganisation”. Samma sak gäller Israels stöd åt organisationen.

Av detta skäl, men också med tanke på krigsuppladdningen mot Iran, var det bråttom att stryka MEK från listan över ”utländska organisationer”. Numera går MEK under benämningen ”iransk motståndsorganisation”.

/strong>För att summera MEK:s historia utifrån USA:s perspektiv: Terroristorganisation när de hade ihjäl amerikanska officerare i shahens Iran. I praktiken icke terrorister när de slogs på Saddam Husseins sida i kriget mot Iran. Ånyo terrorister när USA skulle invadera Irak och ville odla diplomatiska förbindelser med delar av iranska styret. För att i dagsläget, i samband med att organisationen används militärt i sabotagekriget mot Iran, strykas från terrorlistan.

Detta fick kommentatorn John Glaser på amerikanska Antiwar.com att konstatera: ”De är terrorister när vårt militära och politiska ledarskap säger så. Ända tills de börjar samarbeta med vårt ledarskap, då är de inte terrorister längre.”