”Viktig seger för Ecuadors folk”

Det var den 28 september som Ecuadors folk fick ta ställning till förslaget till ny konstitution. Som Proletären tidigare rapporterat är den en central del i president Rafael Correas ”medborgarrevolution” för att skapa ett rättvisare och mer demokratiskt Ecuador. Den nya konstitutionen innebär bland annat stärkt statlig kontroll över oljan och övriga naturresurser, omfördelning av jorden, utökade sociala rättigheter samt förbud mot utländsk militär närvaro.

Stor seger
Ja-sidans seger blev större än väntat. 63,9 procent röstade ja medan 28,1 röstade nej. Övriga röster var blanka eller ogiltiga.

”Ecuadors arbetare och folk, de folkliga och progressiva organisationerna och vänstern har vunnit en ny ideologisk och politisk seger”, skriver Ecuadors kommunistiska parti marxist-leninister (PCMLE) i en kommentar till omröstningen. Kommunisterna menar att resultatet samtidigt var ”ett svårt nederlag för oligarkin och imperialismen, för högern och pseudovänstern som… försökte hindra folket från att ta ett nytt steg i skapandet av ett nytt fädernesland”.

PCMLE är den drivande kraften i Demokratiska folkrörelsen (MPD), som har tre platser i det nationella parlamentet. I en intervju beskriver MPD:s ledare Villacis Maldonado folkomröstningsresultatet som en framgång för ”arbetarklassen, bönderna, ursprungsfolken, lärarna, studenterna, småföretagarna, männen och kvinnorna i de fattiga kåkstäderna”.

Del i process
Men han poängterar att den nya konstitutionen inte innebär ett systemskifte i Ecuador. Däremot är den en del i en process som skapar möjligheter för att gå vidare i kampen för socialismen.

Villacis Maldonado varnar för att oligarkin, den lilla klicken av mäktiga kapitalister, jordägare och mediamagnater som länge dominerat Ecuador, inte gett upp. Historien visar tvärtom att de kommer att trappa sin strävan för att bevara det rådande systemet och dess sociala orättvisor och utbredda korruption.

Varningen är befogad. Även om förespråkarna för den nya konstitutionen fick majoritet i nästan hela landet är högern stark i vissa områden. I hamnstaden Guayaquil, landets största stad samt ekonomiska centrum, segrade nej-sidan med 47,0 procent av rösterna mot 45,7.
 
Stadens borgmästare, Jamie Nebot, är ledande inom oppositionen mot ”medborgarrevolutionen”. Han kräver att regeringen ska respektera Guayaquils nej till konstitutionen, och precis som överklassen i de rikare områdena i Bolivia förespråkar Nebot en svagare centralmakt och ökad autonomi. Om den ecuadorianska högern kommer att följa sina bolivianska klassfränders våldsamma protester återstår att se.

Nyval
Som en följd av att Ecuador nu har en ny konstitution kommer nyval till alla politiska instanser, inklusive presidentposten och det nationella parlamentet, att genomföras i januari 2009. Det finns i dagsläget ingen som tror att annat än att president Correa och de krafter som stöder medborgarrevolutionen kommer att vinna en klar seger.

PATRIK PAULOV
Proletären 43, 2008