Ytterligare en moderat finess är att ju sämre lön och anställningstrygghet en kassamedlem har desto mer har denne betalat.
I budgeten anges överskottet till enorma 14.668.643.000 kronor, vilket innebär att även om arbetare och tjänstemän hade en helt gratis a-kassa så skulle den ändå vara finansierad.
”Arbetsmarknadsavgiften”, det vill säga den del av arbetsgivaravgiften som enligt lag bara får användas till a-kassorna är tillräcklig.
Medlemmarnas avgifter används alltså till annat, pressekreterare Mårten Wennberg på Arbetsmarknadsdepartementet förklarar:
– Pengarna är inte öronmärkta, de går in i utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv.
Så när Göran Salmonsson, styrelseledamot i Sveriges Arbetares a-kassa, frågar om a-kassorna skall vara uppbördsmän åt staten så beskriver frågan bara verkligheten.
Detta är följden av att regeringen i år, som ett tillfälligt första steg, införde den förhöjda finansieringsavgiften. Denna kostar kassornas medlemmar upp till 300 kronor mer i månaden, och redan juli hade a-kassorna 321000 färre medlemmar än vid årsskiftet.
Regeringen skriver att så här gör man för att ”ytterligare stärka drivkrafterna för arbetstagarorganisationer att vara ansvarsfulla i löneförhandlingarna”.
Krångliga formler
Tanken är att med hjälp av krångliga formler skall den höjda avgiften bli högre för dem som haft fräckheten att kräva bättre avtal. Enligt borgerlig teori ska ju då arbetslösheten öka i de yrkena.
Så har det inte blivit. Peter Schönefeld är kanslichef på a-kassornas samorganisation. Han säger:
– Höga löner hänger samman med låg arbetslöshet.
Elektrikerna är inom LO en höglönegrupp och de betalar idag minst till a-kassan av hela LO. Fast med en månadsavgift på 326 kronor har även de ändå fått en ökning på 234 kronor jämfört med i fjol.
Billigast är det att vara med i Akademikernas eller Finans- och försäkringsbranschens a-kassa. Deras månadsavgifter är cirka 240 kronor och medlemmarna är ju inte de mest lågavlönade.
Inom service och handel ser Peter Schönefeld hur de betydligt högre avgifterna där slår:
– Systemet får effekten att nya inom service och handel inte försäkrar sig.
Femtiolapp mer
Alla LO-medlemmar betalar idag mellan 330 och 380 kronor i månaden och de lågavlönade betalar en femtiolapp mer än till exempel elektriker. Systemet är så konstruerat att större skillnader inte kan uppstå. (Däremot är det krångligt, a-kassornas samorganisation beräknar att årets administration blir cirka 240 miljoner dyrare än i fjol).
Men från 1 juli nästa år skall det verkligen bli skillnad på de A-, B- och C-lag regeringen vill skapa på arbetsmarknaden.
– Den första rundan i år var det viktigaste för regeringen att få in pengar, säger Göran Salmonsson. Nu verkar det som om differentieringen är det viktiga.
Från 1 juli 2008 skall en tredjedel av all utbetald a-kassa finansieras av medlemmarna. Följderna blir dramatiska.
Regeringens egen prognos (se tabell) som säger att elektrikerna får en sänkt avgift med 175 kronor i månaden medan låglöneyrkena inom Hotell och restaurang får betala 36 kronor mera än idag.
Även Fastighetsanställdas och Livs medlemmar får en ännu dyrare a-kassa.
Årets smygbeskattning på löntagarna med 14,5 miljarder blir naturligtvis politiskt bekymmersam när den blir allmänt känd.
Regeringen vill formellt ta bort beskattningen och det gör man genom att nästa år sänka arbetsmarknadsavgiften från 4,45 till 2,4 procent.
Istället säger man att pengarna hör till andra delar av arbetsgivaravgiften. Denna ska nämligen hållas oförändrad, förklarar Peter Schönefeld.
Nu skall varken elektriker eller andra som enlig prognosen får sänkta avgifter vara alltför glada. När konjunkturen blir sämre och arbetslösheten ökar igen är prognosen inte värd papperet den är skriven på.
Då kommer borgarna att gentemot alla arbetare försöka driva igenom sin grundtanke att blir du arbetslös så beror det på att du begär för hög lön.
Lasse Simmons
Proletären nr 42, 2007
