Tolv elektriker på företaget Eitech i Skellefteå blir av med jobbet samtidigt som deras arbetsgivare anlitar utländska underentreprenörer till ett bygge i Boden – 159 kilometer bort.
– Det finns en allmän uppgivenhet på jobbet just nu, eftersom upplägget känns så vansinnigt, säger Sebastian Lejon, elektriker på Eitech och ordförande i den lokala fackklubben, till Proletären.
Det var för några veckor sedan som det Skellefteåbaserade elinstallationsbolaget Eitech varslade tolv anställda på grund av arbetsbrist. Två har redan slutat självmant och tio sägs upp efter avslutad förhandling med Elektrikerförbundet.
Men samtidigt som jobben försvinner i Västerbotten arbetar mellan 30 och 40 utländska elektriker på bygget Stegra i Boden. Dessa är anlitade av Eitechs systerbolag, Eitech Special Projects, som i sin tur tagit in de tre litauiska underleverantörerna.
Mathias Hansson, ombudsman för Elektrikerna Region Nord, menar att de svenska förhandlingsreglerna riskera att bli tandlösa i just dessa situationer.
– I förhandlingarna har vi krävt att Eitech omplacerar, alternativt lånar ut arbetstagarna som varslats i Skellefteå. Men eftersom det är ett annat bolag inom koncernen som anlitat den utländska arbetskraften i Boden så menar Eitech att de inte kan påverka situationen, säger Mathias Hansson och fortsätter:
– Moraliskt däremot… då är detta rent förjävligt. Hur kan man påstå att det inte finns något jobb samtidigt som man tar in utländsk arbetskraft? Dessutom vet vi att det inte står rätt till med villkoren hos dessa underentreprenörer.
Mathias Hansson berättar att de litauiska arbetarnas löner inte ligger i linje med vad en svensk elektriker får betalt.
– Om man utgår från statistik från Svensk Byggkontroll [kontrollsystemet som upprättats av Byggfacket och arbetsgivarparten, reds. anm.] så vet vi att det fuskas med villkoren, säger Mathias Hansson.
Hur ser du på att vi i Sverige har ett system som möjliggör denna situation?
– Det måste förändras. Det är en nackdel för arbetstagarna och en fördel för arbetsgivare som vill tjäna snabba pengar, säger Mathias Hansson.
– Lönerna dumpas och lokala företag tappar nått kopiöst på detta system. Det är omöjligt att konkurrera när prissättningen på utländsk arbetskraft är lägre än den svenska.
Skulle du säga att denna situation återspeglar hur byggbranschen ser ut i stort?
– Absolut. Eitech gjorde så här på Northvolt också. På den fabriken fanns det någon slags regel om att 70 procent av arbetskraften skulle vara utländsk. Vem är det som tjänar på ett sådant krav?
– Det saknas logik i ramverket just nu. Elektrikerförbundets ståndpunkt är att utländsk arbetskraft gärna får komma hit, men då ska det finnas ett behov av dem. De ska inte tas in för att dumpa svenska löner, avslutar Mathias Hansson.
Eitech ägs av det franska energikonglomeratet Vinci Energies, som i slutet av 2024 gjorde en vinst på strax över 200 miljoner kronor innan skatt och delade ut 150 miljoner kronor till sina aktieägare. Vid denna tidpunkt hade Vinci Energies också 1,7 miljarder i balanserad vinst inom bolaget.
År 2024 gjorde Eitech en vinst på närmare 50 miljoner kronor innan skatt. En summa som bidrog till företagets balanserade vinst på 73 miljoner kronor den sista december 2024 .
”I enlighet med våra interna riktlinjer och av respekt för samtliga berörda parter kommenterar vi aldrig eventuella, pågående eller avslutade fackliga förhandlingar eller detaljer i sådana processer”, skriver Eitech till Arbetet, som var först med att rapportera om nyheten.
