Fler dör i olyckor på jobbet: ”Bristande engagemang”

Antalet inrapporterade dödsolyckor på jobbet ökade 2023 jämfört med tidigare år. Det visar en rapport publicerad av Afa försäkring, som ägs av LO, Svenskt Näringsliv och de privata tjänstemannafackens samorganisation PTK.

Under 2015 och 2016 sjönk antalet inrapporterade dödsolyckor – men sedan dess har siffrorna ökat kraftigt. Förra året inträffade till exempel 24 dödsolyckor, jämfört med 14 året innan – samma antal som under pandemiåren.

Störst andel av dödsolyckorna, över 80 procent under åren 2013-2023, drabbade privatanställda arbetare, enligt Afa försäkring. Flest dödsolyckor sker inom industrin, byggbranschen, bland yrkesförare och inom jordbruket.

Under dessa tio år var antalet dödsfall inom metall- och övrig industriellt arbete 42. För murare, betong- och anläggningsarbetare var antalet dödsfall 37, och bland yrkesförare också 37. Inom jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete var dödsfallen tolv och inom elektriskt arbete var det tio dödsfall.

Afa försäkrings statistik inkluderar bara dödsfall som inträffat på arbetsplatser med kollektivavtal. Därför exkluderas till exempel arbetsgivare som vägrar teckna ett kollektivavtal samt de med en egenföretagsförsäkring. Elever som deltar i en arbetsplatsförlagd utbildning är inte heller försäkrade inom Afa försäkring.

Räknas dödsfall på dessa övriga arbetsplatser (som måste inrapporteras till Arbetsmiljöverket) in så stiger antalet dödsolyckor till 55 stycken år 2023, enligt Arbetsmiljöverket. Året innan var antalet dödsfall 40 stycken.

Statistiken från såväl Afa försäkring som Arbetsmiljöverket pekar alltså på en uppgång när det kommer till dödsfallen på jobbet.

Emil Nordh är huvudskyddsombud och jobbar på ett industriföretag i Malmö. Han menar att utvecklingen, med ett ökat antal dödsolyckor, beror på att många företag bortprioriterar säkerhetsarbetet – men också på ett bristande engagemang bland arbetare.

– Det är inte konstigt att olyckorna ökar för det är väldigt svårt att hitta vettiga skyddsombud just nu.

Han beskriver en situation där Arbetsmiljöverket fått sänkta anslag i snart två decennier. Och lägger man då till att det är färre och färre arbetare som vill axla jobbet som skyddsombud innebär det att problemet kommer att växa.

Fredrik "Diddi" Fuentes

Emil Nordh är huvudskyddsombud och jobbar dagligen med säkerheten på sin arbetsplats.

Om det inte är en anställd på själva företaget, med god insikt i arbetsmomenten och som är på plats varje dag, som granskar säkerheten så hamnar uppdraget istället på ett regionalt skyddsombud. Den personen är administrativt anställd av fackförbundet och kan ansvara för ett stort område med många arbetsplatser.

– Skyddsombuden är på många sätt som sheriffer på arbetsplatsen. Vi ska ha koll på både arbetsmiljö, tempo och arbetsmoment. Och vi har väldigt stora befogenheter att göra ändringar och i värsta fall stoppa hela produktionen. Men på många arbetsplatser utnyttjas inte dessa klausuler.

– Det säger sig självt… Hur tror du att skyddsarbetet ser ut om du ska granska runt 50 olika arbetsplatser?

Emil Nordh menar att många skyddsombud inte tar sin roll på tillräckligt stort allvar för att de inte vill stöta sig med chefen. I värsta fall kan skyddsombuden också ha blivit tillsatta av företaget för att rollen måste fyllas på arbetsplatsen. Då får de ofta bara gå en endagsutbildning tillsammans med chefen där fördjupningen är minimal, jämfört med de fackliga utbildningarna som har större krav.

– Skyddsombudsrollen är ett arbete som tar lång tid. Du ska kunna hantera lagar, föreskrifter och regleringar för både kemikalier, teknik, anatomi… Och det krävs att du tar din uppgift på allvar. För i slutändan handlar det om dina arbetskamraters liv.

– Ofta ser företagen det istället som en budgetfråga. Vissa kalkylerar in böter i ekvationen för att slippa utföra ett ordentligt skyddsarbete. I slutändan så tjänar företagen på detta, tyvärr.

Emil Nordh vill se att fackförbunden blir mer offensiva i rekryteringen och höjer skyddsombudens status, samt att Arbetsmiljöverket får utökade resurser och befogenheter.

– Just nu påverkas arbetares liv på grund av nedskärningar och bristande engagemang. Vi måste tillbaks till kärnan inom arbetarrörelsen där fackliga uppdrag inte bara kan utföras av ett par anställda på ett kontor, utan av oss på golvet.