Fler sjukskrivningar än under pandemin
Under 2021 sjönk sjukskrivningarna i Sveriges kommuner för att under förra året stiga igen. I vissa kommuner är nu sjukskrivningarna högre än under den värsta perioden under pandemin. ”Det har inte funnits någon tid för återhämtning”, säger Maria Jakobsson, undersköterska i Bollnäs kommun.
En tredjedel av alla Sveriges kommuner har högre sjukskrivningstal än under pandemin. Detta enligt siffror från SKR som Proletären begärt ut.
Fram till april 2022 klassades covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom och personal med symptom uppmanades att inte gå till jobbet. Något som ledde till historiskt höga sjukskrivningstal inom kommunal verksamhet under 2020.
Under 2021 sjönk antalet sjukskrivningar, men nu visar det sig att 106 kommuner i Sverige år 2022 har haft högre sjukskrivningstal än under den värsta tiden under pandemin.
Maria Jakobsson jobbar inom hemtjänsten i Bollnäs, vars sjukskrivningar ligger på en femteplats i Sverige. Här var den kommunala personalen hemma 10,7 procent av den arbetade tiden under 2022.
– Det är väldigt sorgligt. Jag tror det fortfarande finns ett samband med pandemin och sjukskrivningarna. I två år slet vårdpersonalen som djur och sedan dess har det inte funnit någon tid till återhämtning, säger Maria Jakobsson till Proletären.
– Vi är överarbetade. Och när man går med tunga steg till jobbet och undrar hur dagen ska gå ihop så finns det nog vissa som känner efter lite extra om man kan jobba.
Det är inte bara pandemin som gör att Bollnäs vårdpersonal känner sig överarbetade. En allmän nedskärningspolitik och effektiviseringar har också slagit hårt mot personalen på golvet. Speciellt inom vård och omsorg.
Sedan 2017 har antalet årsarbeten (som inkluderar både visstids- och tillsvidareanställda) för vård- och omsorgspersonal sjunkit med 17 procent i Bollnäs. Det betyder att en mindre personalstyrka ska göra samma mängd arbete, om inte mer. Siffran kan jämföras med administrationen i kommunen, som istället ökat med 22,8 procent. Detta enligt statistik från SKR.
– Vi skulle behöva två undersköterskor till på varje pass på min arbetsplats… De skulle till exempel kunna ta alla larm som kommer under dagen och kvällen. Då skulle jag inte behöva hoppa över lunchen så ofta, säger Maria Jakobsson.
Gapet mellan tjänstemän och anställda på golvet återspeglas också i sjukskrivningsstatistiken. När Proletären begär ut allmänna handlingar från Bollnäs visar det sig att personalen på kommunstyrelsens kontor och på miljö- och byggnämnden (vars arbetsuppgifter är just administration) sjukskriver sig fyra respektive 2,24 procent av sin arbetstid.
Inom barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, där Maria Jakobsson är anställd, är sjukskrivningarna 10,7 respektive 12,25 procent. En än mer alarmerande siffra är att strax under hälften av alla dessa sjukskrivningar gäller personer som är borta mer än 60 dagar från jobbet.
– En kvinna på jobbet har gått in i väggen. En annan har fått yrsel, vilket jag också tror är kopplad till stress. Det tär både på kroppen och psyket att jobba inom den här verksamheten, säger Maria Jakobsson till Proletären.
Utöver sjukskrivningstalen står Bollnäs kommun inför ytterligare ett misslyckande om man utgår från arbetsmiljön. När Bollnäs kommun ställde frågan om personalen inom socialförvaltningen såg fram emot att gå till jobbet så svarade hela 69 procent nej eller tveksamt på frågan. Och närmare 40 procent skulle inte rekommendera Bollnäs kommun som arbetsgivare.
För att råda bot på både sjukskrivningar och missnöjet tillsatte Bollnäs en så kallad skyddskommitté. Men när Proletären begär ut kommitténs analysunderlag för 2022 nämner denna varken löner, bemanning eller personalens arbetsbelastning.
En förklaring som kommittén ger till sjukskrivningarna är att det ”blivit mer tillåtande att vara hemma med mindre symptom” och att kommunen ”har koll på orsakerna och åtgärderna” när det kommer till de långtidssjukskrivna. Ett av de få konkreta förslagen som finns med i analysunderlaget är att nämnderna ska fortsätta ”implementera kommunens värdegrund”.
Maria Jakobsson tror att kommunen måste satsa på mer konkreta saker för att situationen ska förbättras.
– Vi måste börja diskutera löner. Bollnäs ligger på näst sista plats när det kommer till kommunala löner för undersköterskor och vårdbiträden. Det är åt helvete fel!
– Det här påverkar också vilka vi kan anställa. Det blir ibland kreti och pleti som inte alltid har den bästa arbetsmoralen eller inställningen till jobbet. Om kommunen verkligen vill höja statusen för den kommunala vården måste de sänka arbetstiden, höja lönen och ordna bättre scheman, säger Maria Jakobsson.