Krönika: Förkortad arbetsdag hör framtiden till

Coronapandemin har förändrat spelplanen på arbetsmarknaden. Nu är det läge att hårdare föra fram kraven på förkortad arbetstid, höjd lön och bättre arbetsvillkor.

Det är nästan 50 år sedan som arbetstiden i Sverige förkortades till 40 timmar. Reformen mötte stort motstånd från borgerlighet och arbetsgivare som brännmärkte den som samhälleligt och företagsekonomiskt olönsam, svårlöst och irrationell.

Men industrin kunde ändå snabbt räkna hem kostnaderna för arbetstidsreformen och förvandla kostnaderna till miljardvinster. Pengar som aktieägarna inte vill dela med sig av för att ge de arbetande bättre levnadsvillkor.

Det finns undantag. Toyota i Mölndal, som för 18 år sedan införde sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, är ett exempel på det. Både anställda och företagsledning ser det som en vinst för personal, kunder och för företaget. Studiebesöken är många men få har modet att följa efter. 

Under senare år har vi tagit del av flera kommunala försök med kortare arbetstid inom äldreomsorgen, men det har stannat vid försök. Det är för dyrt, säger kommunledningarna trots positiva utvärderingar där personalen vittnat om arbetsglädje, ökad trivsel, mindre stress och färre sjukskrivningar.

Det är en inställning som säger en hel del om ansvariga politikers syn på personalpolitik i allmänhet och på de arbetande inom äldreomsorgen i synnerhet. 

När coronapandemin kom förändrades attityden. Ansvariga politiker ser sig yrvaket omkring och talar vitt och brett om att statusen måste höjas och arbetsvillkoren förbättras för de anställda inom äldreomsorgen – precis som om de inte visste det förut. Det är nu det är läge att hårdare föra fram kraven på förkortad arbetstid, höjd lön och bättre arbetsvillkor.

Sex timmars arbetsdag är en frihetsreform som ger tid för återhämtning och engagemang. De anställda får mer makt över sin tid och sina liv. En reform som särskilt gynnar kvinnorna.

En arbetstidsförkortning får dock inte innebära att lönerna sänks. 30 timmars arbetsvecka måste bli norm och skall genomföras med bibehållen lön. Lösningen måste vara att lönerna för deltiden räknas upp och att deltid blir heltid. Det är en bra grund för ekonomisk självständighet och ett inkluderande arbetsliv. 

Som en konsekvens av coronapandemin ser vi också att arbetslösheten stiger. Lösningen är att vi delar på jobben. Rätten till arbete är en ideologisk grundpelare och ger inte bara lön utan också självkänsla, social gemenskap och trygghet. Den handlar också om rätten till drägliga arbetsförhållanden och rätten att kunna orka engagera sig i samhället – grundläggande demokratiska rättigheter.

Det finns politiska krafter som hävdar att vi inte har råd. Men alla sunt tänkande och progressiva människor förstår ju att vi inte har råd att avstå. Det kan aldrig vara lönsamt att utnyttja människor så att det leder till fler sjukskrivningar, eller att låta delar av befolkningen gå utan arbete eller satta i ständiga ”arbetsmarknadspolitiska” åtgärder.

En förkortad arbetsdag hör framtiden till.