Howard Zinn (1922-2010): Han slog hål på myten om Amerika
Den 24 augusti skulle den amerikanske historikern, statsvetaren och författaren Howard Zinn fyllt 100 år. Zinn har betytt oerhört mycket för att ge en alternativ historieskrivning av USA. Hans bok Det amerikanska folkets historia skildrar kamp, solidaritet och motstånd. Proletärens Janne Bengtsson berättar om en man som ägnade sitt liv åt att avslöja den stora amerikanska lögnen.
Columbus Day, Columbusdagen, är en nationell högtidsdag i USA. Den andra måndagen i oktober varje år firar det officiella USA den italienske upptäckaren och erövraren som 1492 landsteg på den amerikanska kontinenten.
Den amerikanske historikern, statsvetaren och författaren Howard Zinn firade aldrig den dagen.
”När vi läser de historieböcker som ges till barnen i Förenta Staterna börjar allt med hjältemodiga äventyr – ingen blodspillan – och Columbusdagen är en fest”, skriver Howard Zinn i Det amerikanska folkets historia (Manifest/Ordfront 1999).
Zinn citerar Harvardhistorikern Samuel Eliot Morison, som givit en annan bild av den erövrare, guldtjuv och slavjägare som hyllas i oktober.
”Man kan ljuga om det förflutna, eller utelämna fakta som leder till oacceptabla slutsatser. Morison gör ingetdera. Han vägrar ljuga om Columbus. Han utelämnar inte historien om massmordet; i själva verket beskriver han det med det grövsta ord man kan använda: folkmord.”
På samma vis har Howard Zinn givit omvärlden en annan bild av den amerikanska historien. En historia som ju börjar med just Columbus:
– Många ställer frågan om och om igen: ska vi berätta för våra barn att Columbus, som de får veta är en hjälte, i sin jakt på guld stympade indianerna, kidnappade dem och dödade dem? Ska vi berätta att Theodore Roosevelt (president 1901-09, Proletärens anm), som hålls fram som en av våra stora presidenter, i verkligheten var en krigshetsare som älskade militära erövringar och som en gång gratulerade en general som var skyldig till en massaker i Filippinerna? Ska vi berätta det? Mitt svar är att vi ska vara ärliga mot de unga, sade Howard Zinn i en intervju kort innan han gick bort den 27 januari 2010.
Den 24 augusti i år skulle Howard Zinn ha fyllt 100 år.
Howard Zinn menade att den amerikanska historien bygger på en lögn som glorifierar den bild de styrande vill ge folket. En bild som inte alls stämmer överens med verkligheten.
– Vi ska inte bedra de unga. Vi ska vara ärliga om vårt lands historia. Vi ska inte bara riva bort hjältestatusen från Andrew Jackson (president 1829-37) och Theodore Roosevelt, men vi ska också ge dem alternativa hjältar. Istället för Roosevelt, berätta om Mark Twain. Han är känd som författare till Tom Sawyers äventyr och Huckleberry Finns äventyr men i skolan får vi inte veta att Mark Twain också var vice ordförande i den antiimperialistiska föreningen (American Anti-Imperialist League grundades den 15 juni 1898 för att bekämpa den amerikanska annekteringen av Filippinerna) och att Mark Twain fördömde Roosevelt för den där massakern.
För Howard Zinn fanns det två historieskrivningar i USA: dels den officiella, den som lärs ut i skolor och offentliga kanaler, dels den som bygger på verkligheten. Den om den folkliga kampen och de folkliga rörelserna, om aktivisterna som förändrade landet. Som Claudette Colvin, den unga arbetarklasstjejen som var den första att protestera offentligt mot raslagarna i södern och som Proletären berättade om i artikeln Arbetartjejen som inte passade in i december 2019.
– De här alternativa hjältarna i den amerikanska historien… människor som är okända idag. Bland de unga amerikanerna har vi den unga hjältinna som satt på en buss i Montgomery i Alabama och vägrade lämna sin plats (till en vit man). Och det var före Rosa Parks som med all rätt blivit berömd för att hon vägrade ge upp sin plats, för att hon blev gripen och för att det hon gjorde var början på medborgarrättsrörelsen i södern. Men den här 15-åriga tjejen gjorde det faktiskt före (Rosa Parks). Jag vill lyfta fram många av de här okända människorna för att inspirera våra unga, sade Zinn i en intervju i samband med att han 2009 släppte boken A Young People’s History of the United States.
Tyvärr finns bara ett fåtal av Howard Zinns verk översatta till svenska. Den mest berömda är Det amerikanska folkets historia där Zinn totalt sågar den allmänna uppfattningen av USA som en rättsstat av gigantiska mått, ett av Gud välsignat land och folk. Kapitel som Rövarbaroner och rebeller, Imperiet och folket, Den socialistiska utmaningen, Krig är hälsosamt för staten och Det orapporterade motståndet ger en bra bild av bokens innehåll.
Howard Zinn växte upp i en arbetarklassfamilj i New York-stadsdelen Brooklyn. 18 år gammal började han arbeta som varvsarbetare och fabriksarbetare, och under andra världskriget utbildade han sig till pilot och flög bombplan. Erfarenheter som alla formade honom. Han var en stark krigsmotståndare och en noggrann historieläsare: han insåg tidigt att den amerikanska historien, så som den lärdes ut på skolorna och till det allmänna medvetandet, var falsk och tillrättalagd för att passa den härskande klassen.
Han var också medveten om att en stark folklig rörelse kunde göra skillnad, även om den startade under blygsamma former, med aktioner som få brydde sig om men som lockade några till, och några till och några till… och till slut blev en massrörelse. Som medborgarrättsrörelsen i USA.
Eller som Vietnamrörelsen i Sverige: 1965 stod Sköld Peter Matthis ensam på Hötorget med ett plakat med texten ”Vietnam. USA:s fred är terror för folket”. Enligt polisen var det olagligt att demonstrera mot USA, Sköld Peter Matthis greps och dömdes till böter på 19.000 kronor, motsvarande nära 200.000 kronor idag. Matthis demonstration blev början på den landsomfattande och folkliga svenska rörelse som blev en av världens starkaste i solidaritet med det kämpande folket i Vietnam.
Howard Zinns uppväxt gjorde honom klassmedveten.
”Jag har alltid tyckt illa om politikers, mediakommentatorers och bolagsdirektörernas prat om hur rik man blev om man arbetade hårt. Innebörden var att om man var fattig så berodde det på att man inte arbetade tillräckligt hårt. Jag visste att detta var att beljuga min far och miljoner andra män och kvinnor som arbetade hårdare än andra, hårdare än finansmän och politiker, hårdare än alla om man håller med om att när man utför ett otrevligt jobb så blir det arbetet synnerligen hårt”, skriver Zinn i Man kan inte vara neutral på ett tåg i rörelse från 1994 (Karneval förlag 2010).
Efter kriget gick Zinn på college. Han tog en doktorsexamen i historia vid Columbia-universitetet i New York och engagerade sig i medborgarrättsrörelsen. Han studerade vidare och blev professor i statsvetenskap vid universitetet i Boston. Där arbetade han fram till pensioneringen 1988.
Howard Zinn inspirerade många andra att inte tveka att skriva om den officiella amerikanska historieskrivningen. 1971 fick militäranalytikern Daniel Ellsberg nog av den amerikanska militärledningens lögner om Vietnamkriget och av hur den missledde det amerikanska folket. Han hade tillgång till de hemligaste dokumenten och han valde att göra dem offentliga: i en omfattande medial uppmärksamhet i bland andra Washington Post och New York Times fick amerikanerna genom The Pentagon Papers veta hur de bedragits och hur tusentals unga män tvingades offra sin liv för en lögn.
Ellsberg hotades med 115 års fängelse innan han frikändes sedan domstolen konstaterat att åklagaren, det vill säga USA:s regering under president Richard Nixon, fifflat med bevisen. Daniel Ellsbergs modiga agerande väckte en stark opinion i USA, och hjälpte med säkerhet till att förkorta Vietnamkriget. För Vietnamaktivisterna runt världen var Daniel Ellsberg en hjälte.
Men hjälten Ellsberg hade också en hjälte.
”(En intervjuare) frågade mig vilka mina egna hjältar var och jag tvekade inte att säga: först och främst Howard Zinn […] den finaste människan jag träffat. Det bästa exemplet på vad en människa kan vara och kan göra med sitt liv”, skriver Ellsberg i efterordet till Man kan inte vara neutral…
Idag förs Howard Zinns gärning vidare av The Zinn Education Project (ZEP), en stiftelse som sedan 2008 arbetar med skolor runt om i USA för att sprida den alternativa och mer korrekta bilden av den amerikanska historien.
I programförklaringen skriver ZEP att ”när vi ser på historien från arbetarnas synvinkel och inte bara ägarnas, från soldaternas och inte bara generalernas, från de invaderades och inte bara inkräktarnas synvinkel, kan vi börja se samhället mer fullständigt, mer exakt. Ju tydligare vi ser det förflutna, desto tydligare kommer vi att se nuet – och vara rustade att förbättra det”.
Zinn Education Project menar att vanliga människors liv spelar roll och att historien borde fokusera på dem som alltför ofta bara får symbolisk uppmärksamhet, som arbetare, kvinnor och färgade och hur människors handlingar, individuellt och kollektivt format vårt samhälle.
Något som står i stark motsättning till vad som lärs ut i skolorna idag, i USA precis som i Sverige och i hela den kapitalistiska världen där, som ZEP konstaterar, ”böckerna låtsas objektivitet med mycket ’vi’ och ’vårt’, som om texterna försöker lösa upp ras-, klass- och könsrealiteterna”.
Eller som Howard Zinn skrev:
”Varje lands historia (…) döljer hårda intressekonflikter, ibland exploderande men oftast förträngda, mellan erövrare och erövrade, herrar och slavar, kapitalister och arbetare, dominerande och dominerade i ras och kön.”
TRUMP OM ZINN
”Vänsterns upplopp och förödelse är det direkta resultatet av decennier av vänsterindoktrinering i våra skolor. Våra barn instrueras av propagandister som Howard Zinn som vill få eleverna att skämmas över sin egen historia.
Vårt uppdrag är att försvara arvet från USA:s grundande, dygden hos Amerikas hjältar och den ädla amerikanska karaktären. Vi måste rensa bort nätet av lögner i våra skolor och klassrum och lära våra barn den magnifika sanningen om vårt land. Vi vill att våra söner och döttrar ska veta att de är medborgare i den mest exceptionella nationen i världen.”
President Donald Trump den 18 september 2020.