Högern med Folkpartiet i spetsen tydliggjorde tidigt hur de vill förändra skolan under mandatperioden: Mer betyg, mer prov och bättre ”ordning och reda”. Förändringarna syftar till att sålla ut de ”duktiga” eleverna och sätta dem i egna klasser med mycket resurser.
Betyg från årskurs sex ligger helt i linje med detta. Betygen gör det möjligt att på ett enkelt sätt sortera ut lämpliga elever till elitklasserna som blir en del av skolväsendet från sjunde klass i och med den nya skollagen.
Jan Björklund motiverar förändringarna med att betyg från årskurs sex ska få eleverna att anstränga sig hårdare och få mer kunskap.
Men forskningen talar mot Björklund. Flera studier visar att betyg tar död på den inre motivationen. Elever som får låga betyg tenderar dessutom att få en dålig självbild och därför prestera ännu sämre.
Många erfarna lärare är också kritiska mot förslaget om tidigare betyg, och de vänder sig mot den betygshets som regeringen förespråkar.
– Högern hävdar att betygen är en morot. Jag menar att det är precis tvärtom. Betygen hindrar eleverna att inhämta djupare kunskap. Istället riskerar betygen att öka stressen och prestationsångesten, säger Pieter Söron som har arbetat som lärare sedan 1979. I över tjugo år har han jobbat på Bergsjöskolan i nordöstra Göteborg.
Pieter Söron berättar om en vardag i skolan där eleverna blivit allt mer fokuserade vid betygen. Eleverna frågar gång på gång hur de ligger till, och de vill veta om det som diskuteras under lektionen kommer att vara med på kommande prov.
– Skolan kommer på så sätt bara att handla om ytlig och mätbar kunskap. Eleverna förbereds inför proven, men lär sig inget på djupet, säger Pieter Söron.
Han hade velat se en skola som kan motivera eleverna på andra sätt, med andra verktyg. Betygen står i vägen också för en sådan utveckling.
– Betygen gör att vi inte utvecklar vårt arbetssätt och hittar nya vägar att motivera eleverna. Vi behöver hitta arbetssätt som gör att deras nyfikenhet bibehålls.
Frågan om elevernas motivation är inte enkel. Pieter Söron konstaterar att elevernas klasstillhörighet också spelar en stor roll.
– De som har högutbildade föräldrar ser utbildning som en möjlighet på ett helt annat sätt. Men skolan måste hitta sätt att motivera alla elever, menar han.
Jan Björklund hävdar att ett problem med dagens system är att eleverna inte hinner komma ikapp om de får veta att de halkat efter först när de får betyg i årskurs åtta. Därmed skulle tidigare betyg bli en hjälp för de barn och ungdomar som har det svårt i skolan och som riskerar att gå ut grundskolan med underkänt.
Pieter Söron håller inte med om det.
– Vi har utvecklingssamtal redan idag, och dem kan vi utveckla ännu mer om det finns behov av det. Men barnen vet redan var de ligger, de har stenkoll. Problemet är att vi inte har resurser att hjälpa eleverna som halkar efter. Det finns väldigt få speciallärare på skolorna i dag, och de som finns hinner inte med allt, säger han.
• Varför tror du att förslag om tidigare betyg får genomslag nu?
– Genom tidigare betyg kan man öka utslagningen och sorteringen, så att medelklassens barn får det bättre. Det är ett elittänkande som ligger bakom.
Lisa Engström
Proletären nr 21, 2010
