– De flesta byggolyckor som sker är helt onödiga, säger snickaren och lagbasen Per Lundström. Han tillägger att det visserligen inte går att undvika olyckor helt inom byggbranschen, men idag ligger slarv, stress och dålig planering bakom många olyckstillbud.

Vi träffar Per Lundström på ett stort bygge i Gårda, Göteborg. Flera nya hus håller på att ta form. Precis som på de flesta andra nybyggen i staden så är det bostadsrätter som produceras. Några hus är redan färdiga. Där ser man blommor och gardiner i fönstrena och enstaka stolar och bord på balkongerna. Folk har redan flyttat in. Men där Per Lundström och hans arbetskamrater just nu jobbar återstår mycket arbete. Inte ens ytterväggarna är resta. Ändå beräknas allt vara klart om knappt ett år.

Det är Riksbyggen, Peab och AF bygg som står bakom projektet i Gårda. Per Lundström arbetar för Peab, och han menar att företaget ser allvarligt på säkerhetsfrågorna. Statistiken visar också att det framförallt är de mindre firmorna och underleverantörerna som brister i kontroller och rutiner. Nästan hälften av alla olyckor sker på företag med högst fem anställda.

– Jag ser att andra firmor som arbetar här i närheten har mycket inhyrt folk och många underleverantörer. Med mycket underleverantörer blir säkerheten dålig, säger Per Lundström.

Så var också fallet vid det uppmärksammade broraset vid Ådalsbanan i somras. 30 meter betong och brädor brakade plötsligt ihop. Två byggnadsarbetare föll mellan 20 och 25 meter. Båda omkom.

Två efterföljande utredningar konstaterar att orsaken till olyckan är glasklar: Gjutformen var totalt feldimensionerad. Formen konstruerades av en underleverantör, som i sin tur anlitat ytterligare en underleverantör, och byggherren Skanska granskade den aldrig. Det var inte en fråga om gjutformen skulle braka samman, utan när.

– Det växer upp byggföretag som svampar ur jorden, det är alldeles för lätt att starta firma idag, menar Per Lundström. Det är också ofta genom de små firmorna som arbetare utan utbildning tas in. Ofta är de inte heller med i facket.

Planering
Planering och rutiner är A och O för en säker arbetsplats. När vissa delar kommer från en underleverantör och andra delar kommer från en annan ökar olycksrisken.

– På det här bygget sätter sig arbetsledaren ned tillsammans med dem som ska utföra jobbet och med lagbasen. Vi går igenom jobbet, vilket material som ska användas, olika skyddsfrågor och hur det kan lösas, berättar Per Lundström.
Samtidigt går vi över det som kommer att bli innergården. Nu är det fullt av högar med material på marken och maskiner står parkerade lite varstans.

Per Lundström pekar på ett provisoriskt trätak som satts upp över fyra mindre containrar som innehåller verktyg och material. Taket är ett skydd mot nedfallande föremål, och under vintern skyddar det mot istappar, förklarar han. Inne i husbygget hänger eldosor från taket i varje rum som förser byggnadsarbetarna med ström.

– I vanliga fall ligger det fullt med kablar på golven, men här har elektrikerna dragit el till oss.

Alla sådana detaljer bidrar till att skapa en så säker arbetsplats som möjligt.

Tunga fönster
Vi tar hissen några våningar upp. Eftersom ytterväggarna ännu inte är uppsatta är det bara att kliva in i det skelettliknande bygget. I ett av rummen arbetar snickarna Tage Karlsson och Penhti Anhtila för fullt med att sätta upp stora fönster. Det är ett tungt jobb. Fönstren väger runt 70-80 kilo. Det finns en robot som kan användas för att lyfta fönstren på plats, men det är inte alltid det är möjligt att utnyttja den.

– De här gipsskivorna är i vägen för att vi ska kunna använda roboten, säger Tage Karlsson och pekar på en hög med vita skivor som står uppallade en meter från det hål där fönstret ska sitta.

Därför får arbetet göras med handkraft i stället.

– Varje kväll när jag kommer hem har jag ont i ryggen, berättar Penhti Anhtila och Tage Karlsson instämmer.

– Det är lyft hela tiden. Nittioåtta procent av byggnadsarbetarna når inte pensionsåldern. Jag trivs med mitt jobb, men varje dag när jag kommer hem är jag så trött att jag får vila i timmar för att vakna till.

På ett bygge som Tage Karlsson arbetade på för en tid sedan räknade han ut hur mycket han lyfte varje dag. Han kom fram till att det blev 20 ton på en vecka. Det är fyra ton om dagen.

Det går inte heller att eliminera allt tungt jobb, eftersom byggarbetsplatser alltid är provisoriska. Men visst finns det mycket kvar att göra för att underlätta. En kortare arbetsdag skulle dessutom bidra till att kroppen orkade längre, tror Tage Karlsson.

Han och Penhti Anhtila har många fönster kvar att sätta på plats. När arkitekterna ritar husen är det ingen som tänker på dem som ska utföra arbetet. Sedan 1980-talet har trenden gått mot större och större fönster, och idag har det blivit ett arbetsmiljöproblem.

– Och tänk sen om trettio eller fyrtio år när alla de här fönstrena ska bytas. Då går det knappast att få in en robot i lägenheten, säger Tage Karlsson.

Kostnaden styr
Han berättar fler exempel på hur otympligt materialet kan vara som byggnadsarbetarna tvingas hantera.

– Vi skulle montera klädskåp i en källare i ett hus, men skåpen var sammansatta tre och tre när de levererades till oss. Och dem skulle vi bära ner för en spiraltrappa! Orsaken till att vi inte fick dem separata var att det är billigare att köpa dem hopsatta. Det är kostnaden som styr hela tiden.

Både Tage Karlsson och Penhti Anhtila tycker att pressen ökar att arbeta snabbt.

– Det är sämre arbetsmiljö idag. Tiderna pressas hela tiden, säger Penhti Anhtila.

– Jo, det blir större krav hela tiden. Men samtidigt ökar också den maskinella hjälpen som vi har, med exempelvis eldrivna handverktyg, menar Tage Karlsson.

Pressen och stressen kan leda till slarv. Ibland används inte de hjälpmedel som finns, eftersom det går snabbare utan dem.

Men trots allt tycker båda två att säkerhetsarbetet fungerar bättre på bygget i Gårda än på många andra platser de varit på.

Skitigt och bullrigt
En våning ner jobbar Kjell Cato. Han är betongarbetare och arbetar med att göra golven plana.

– Det är ett tungt, skitigt och bullrigt jobb, säger Kjell Cato.

Trots det har han jobbat som betongarbetare hela livet. Idag är han över sextio. Arbetskamraterna är en viktig orsak till att han ändå trivs med sitt arbete. På bygget i Gårda känner alla varandra vid det här laget, och flera har jobbat ihop tidigare.

– Sen blir man väl lite präglad av det här livet. Det är lite vilda västern, det är inte så mycket strukturer, säger han.

En bra arbetsmiljö handlar för betongarbetarna mycket om dammet. Det ska vara så dammfritt som möjligt. Mängden damm beror både på vilken betong som används och på städningen. Dessutom försöker man minimera de dammiga jobben.

– Det är en väldig skillnad mellan olika byggen, berättar Kjell Cato och fortsätter arbetet med golven samtidigt som vi fortsätter uppåt i bygget.

Uppe på det som ska bli husets tak är det utsikt över stora delar av Göteborg. Här kan byggnadsarbetarna passa på att njuta av vyerna. I framtiden kommer utsikten att förbehållas folk som har råd att köpa de dyra lägenheterna.

Per Lundström ser ner på arbetet som pågår i huset och ber en yngre kille att räta till en planka så att den inte ska trilla ner från byggnadsställningen. Han berättar om hur arbetet förändrats under hans tid i branschen.

– Idag är mycket prefabricerat, och materialleveranserna styr arbetet mer. Det har skett en enorm stegring av produktiviteten. Det innebär att vi måste planera mycket hårdare.

Ändå tycker inte Per Lundström att jobbet har blivit tråkigare.

– Ett moment för att man ska trivas är att man tjänar pengar. Det har faktiskt en väldig betydelse.
– Men det handlar också om att man som yrkesmänniska blir tagen på allvar, säger han.

Här finns flera beröringspunkter mellan trivseln och säkerheten på arbetsplatsen.

– Mötena vi har med arbetsledningen när vi går igenom byggprocessen är otroligt viktiga för att vi ska kunna påverka vår arbetsplats. Inflytandet över arbetssituationen är jätteviktigt, också för arbetsmiljön, säger Per Lundström.

Stolt
Han är stolt över det jobb han och arbetskamraterna utför. Det är en speciell känsla att gå förbi ett hus och veta att ”det har jag varit med och byggt”.

– Jag har ett meningsfullt jobb. Vi bygger allt, från bostäder till sportarenor. Vi byggnadsarbetare lär också känna staden på ett speciellt sätt. Vi kan hitta lämningar från stadens historia och se hur man byggde förr. Det är spännande.

– På större företag, som här, så arbetar bara utbildad arbetskraft. Vi är stolta över vårt jobb och vårt yrkeskunnande.

LISA ENGSTRÖM
Proletären nr 36, 2008

Fler dödsolyckor
Antalet förolyckade byggnadsarbetare ut ser ut att bli nästan dubbelt så stort i år som förra året. Första halvåret i år har 13 personer omkommit, mot 16 under hela 2007.

Dödsolyckorna i byggbranschen har i princip minskat de senaste femtio åren till följd av hårdare regler och bättre teknik. Men de senaste två åren har kurvan vänt.

2006 omkom 11 arbetare, 2007 omkom 16, och första halvåret i år har redan 13 personer avlidit efter olyckor, enligt nya siffror från Arbetsmiljöverket.

De flesta dödsolyckorna sker i små företag.

Några av orsakerna till det ökade antalet dödsfall på arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket:

• Den samordningsansvarige för arbetsmiljön har en alltmer komplex roll med underentreprenörer i flera led.

• Ökad tidspress leder till felhandlingar och avsteg från reglerna.

• Bristfällig introduktion av ny arbetskraft.

• Många startar eget företag utan att ha kunskap i arbetsmiljöfrågor.

• Andelen små och nischade bemanningsföretag med liten kunskap i arbetsmiljöfrågor ökar.

• Utländsk arbetskraft förekommer allt mer på arbetsplatserna. Språksvårigheter och bristande arbetsmiljökunskaper ökar risken för olyckor.

Skadedrabbad bransch
Byggbranschen är efter lant- och skogsbruket den mest skadedrabbade branschen i Sverige. I byggsektorn ökade antalet allvarliga olyckor med mer än 30 procent förra året. Antalet anmälda arbetsskador har dessutom ökat mellan 1997 och 2001, framför allt belastningsskador och fallolyckor. Sjukskrivningstiderna är långa.

Var tredje skada inom byggbranschen är en belastningsskada. Dessa skador är särskilt vanliga bland betongarbetare, plåtslagare, murare och målare. En femtedel av skadorna inom byggbranschen beror på fallolyckor, främst fall från höjd. Pressade/korta arbetstider och/eller bristande planering/arbetsberedning ger upphov både till stress och till ökade risker för olyckor och ohälsa.

• Sju av tio byggnadsarbetare som är över 50 år har fått bestående skador eller åkommor av sitt arbete. Endast 16 procent av alla 50-åriga byggnadsarbetare har ingen åkomma.

• Sex av tio byggnadsarbetare upplever dagligen arbetet som ergonomiskt påfrestande.