Flera EU-jurister bedömer att det efter EU-domen är fritt fram för utländska bolag i Sverige. Lönen till de utländska jobbarna behöver inte ligga högre än den svenska minimilönen, dvs avtalens lägstalöner. Kanske kan till exempel lettiska byggbolag nu utstationera lettiska arbetare på jobb i Sverige och nöja sig med löner på lettisk miniminivå, om bolaget bara har skaffat ett kollektivavtal i hemlandet.

”Det tror jag är riktigt uppfattat”, säger Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet, som menar att de svenska facken inte längre kan gå i konflikt mot bolag från andra EU-länder som har avtal på hemmaplan. ”Det blir en marig mellanperiod för facken”, konstaterar Bernitz.
Jörgen Hettne, forskare i EU-rätt på Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier, gör en liknande tolkning. Efter beskedet i EU:s domstol får de svenska facken svårt att försvara sina avtal.

”Domstolen har underkänt den svenska lagstiftningen och därför är det Vilda Västern nu. Så för tillfället är det fritt fram. Bollen ligger nu hos facken”, säger Hettne.

Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, håller det för sannolikt att svenska kollektivavtal inte kan krävas av utländska företag som är i Sverige tillfälligt.

Liksom de flesta jurister som är specialiserade på europeisk arbetsrätt tolkar också Ronnie Eklund domen så att företag från andra EU-länder kan betala löner långt under svenska när de är tillfälligt i Sverige: ”Utlåtandet betyder att vi ska ha en institutionaliserad social dumpning i EU.”

Hindrar blockad
Utländska tjänsteföretag i Sverige kan, i vart fall tills vidare, nöja sig betala lön enligt hemlandets avtal eller lagar. Detta är följden av att EU:s domstol underkänner den svenska utstationeringslagen, som reglerar villkoren för utländsk arbetskraft på tillfälligt uppdrag i Sverige.

Även om dessa löner är hälften eller en tredjedel av vad som gäller för svenska företag, så saknar svenska fack rätt att förklara utländska företag i blockad. Detta är följden av att EU:s domstol underkänner Lex Britannia, den lag som gör att svenska fack kan hindra lönedumpning.

Vaxholmsdomen påverkar inte andra arbetstagare än de som jobbar i Sverige tillfälligt. För alla andra företag är det svenska lagar och avtal som gäller.

”Men om utländska företag utifrån den här domen kan arbeta i Sverige på betydligt lägre löner kan konsekvensen bli att lönerna pressas för alla i hela landet”, säger Ronnie Eklund.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären 5, 2008

AD:s beslut i Vaxholmsfallet dröjer
Efter avgörandet i EU-domstolen återgår Vaxholmsfallet till den svenska arbetsdomstolen (AD).

”Vi har väntat på EU-domstolens besked, och nu låter vi parterna yttra sig om det beskedet”, säger Inga Åkerlund, ordförande i AD och ansvarig för Vaxholmsmålet.

En ny huvudförhandling kan därför hållas först till hösten. En annan, mindre trolig, möjlighet är att AD tar beslut enbart utifrån handlingarna från EU:s domstol.

”Domen kommer rimligen att vara färdig i slutet av året. Men det är inte helt osannolikt att den dröjer till nästa år”, säger Inga Åkerlund. Nästan fyra år kan därmed ha passerat innan det sätts slutgiltig punkt för Vaxholmsfallet.

EU-domstolens domar är sällan strikt juridiska utan i praktiken brukar domstolens ledamöter agera mer eller mindre opportunistiskt och snegla på vad som händer i det politiska systemet. Vanligtvis lämnar EU-domstolen också ett manöverutrymme åt den nationella domstolen när det gäller att tolka omständigheterna i det enskilda fallet. De flesta hade nog därför räknat med en betydligt oklarare dom där det mesta av slutsatserna skulle lämnas åt den svenska arbetsdomstolen.

”Självklart förväntas vi följa de besked som ges, men de ser olika ut i olika domar. Det kan vara både direkt anvisningar och punkter som det ankommer på den nationella domstolen att ta ställning till, men det vet vi först när vi läst domen”, säger Inga Åkerlund.

Men EU-domstolens förhandsavgörande i Vaxholmsmålet är så tydligt och detaljerat att AD:s utrymme för tolkningar inte är stort.

Ronnie Eklund, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet, säger att EU:s domstol i princip har avgjort hela målet: ”Jag kan inte se vad som är kvar till AD utom frågorna om skadestånd.”