Debatt: IOK vill sätta munkavle på idrotten

Politiska ställningstaganden kommer inte tillåtas under sommarens OS. Det meddelar Internationella olympiska kommittén, IOK. Förra veckan gick de ut med direktiv som förbjuder deltagarna att göra ”politiska, religiösa eller etniska” ställningstaganden under spelens gång. I direktiven förklaras att protestyttringar kommer vara strikt förbjudna under tävlingarna, i OS-byn samt under prisutdelningar och andra officiella ceremonier. 

Deltagare är tillåtna att yttra sina åsikter under presskonferenser, intervjuer, lagträffar samt i sociala och traditionella medier – men bara så länge dessa inte utgör någon politisk protest. I direktiven ges några exempel på vad som är att räkna som otillåtna protester från deltagarna:

• Att visa upp politiska budskap, inklusive symboler eller armband.

• Gester av politisk natur, såsom handgester eller knäböjanden.

• Vägran att följa ceremoniregler.

Bakgrunden är de händelser som utspelade sig under de Panamerikanska spelen i fjol, då två amerikanska idrottare visade sitt missnöje med president Donald Trump. Den ena av dem, fäktaren Race Imboden, gick ner på ett knä i samband med utdelningen av lagguldet i florett. Den andra, släggkastaren Gwen Berry, sträckte upp en knuten näve när han stod på prispallen och den amerikanska nationalsången spelades, i en gest som förde tankarna till John Carlos och Tommie Smiths ikoniska black power-hälsning i OS 1968.

Nu vill IOK förhindra att liknande scener utspelas under sommarens OS. Syftet med deras nya direktiv, skriver de, är att värna idrottens och de olympiska spelens politiska neutralitet. Men idrotten är inte – och kan aldrig vara – politiskt neutral.

Varför väljer man annars att lägga friidrotts- och fotbolls-VM i ett land som Qatar? Varför låter man företag som Nike och H&M få synas på kläder och skor? Om spelen ska vara fria från politik så borde det gälla även storföretag och länder som utnyttjar slavarbete. 

H&M är ökänt för slavliknande arbetsförhållanden i sina fabriker och gästarbetarna i Qatar har det knappast bättre. Nike sponsrar dopinganklagade Oregon Project, pausar gravida kvinnors kontrakt och genomför aggressiv skatteplanering.

Skitsnacket om att idrott och politik inte hör ihop hörs från de på höga poster, som IOK:s president Thomas Bach. Idrotten är en lukrativ plattform för stora företag att synas och tjäna pengar på de aktiva, och många sporter har stora problem med korruption. 

Att ta bort yttrandefriheten för enskilda idrottare är en skam. Men som vanligt vill människor med makt inte bli ifrågasatta av vanligt folk. Höjdarna i IOK köper tystnad av dem som blir riktigt duktiga och populära i sin idrott, och ser till att de jobbar för organisationen. 

Vi som skriver det här tar både vår idrott och politik på allvar. Vi kommer att fortsätta ta ställning mot orättvisor och uppmanar alla andra idrottare att också höja rösten.

Mikael Ekvall

Löpare

Jonatan Fahlén

Löpare