Hoppa till huvudinnehåll

Israelisk exminister: Väst stoppade försöken till fred i Ukraina

Västmakterna, med USA och Storbritannien i spetsen, stoppade försöken till fredsförhandlingar redan två veckor efter Rysslands invasion av Ukraina förra året, enligt Israels tidigare premiärminister Naftali Bennett.

Naftali Bennett.
HUJI Election Debate

Försök till fredsförhandlingar mellan Ukraina och Ryssland stoppades av västmakterna redan två veckor efter invasionen. Det menar Naftali Bennett, Israels premiärminister 2021-2022, i en intervju som publicerades på hans egen youtubekanal i början av februari.

I intervjun berättar Bennett att han i ett tidigt skede i kriget träffade både Rysslands president Vladimir Putin och västledare, samt pratade i telefon med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, för att försöka få till vapenvila och fred. Intervjun har bara delvis citerats i västmedia och svensk media, då främst med hänvisning till att Putin skulle ha lovat Bennett att inte mörda Zelenskij. Men Bennett ger betydligt fler detaljer i intervjun och beskriver hur västmakterna bestämt sig för att stoppa förhandlingarna – och istället eskalera kriget.

– Allt var koordinerat med Storbritannien, Frankrike och USA, säger Naftali Bennett.

– Så de blockerade [försöket till fredsavtal]? frågar intervjuaren.

– I princip, ja, svarar Bennett och beskriver sedan för och nackdelarna med fortsatt krig. 

Nackdelarna: fler döda, mer förstörelse, matbrist i Mellanöstern, ökade energikostnader och mer flyktingmigration. Mot fördelarna: skapandet av en USA-ledd allians mot ”aggressorer” som bland annat kan avskräcka Kina. 

Själv säger sig Bennett vara osäker på vad som var rätt beslut.

– Men jag hävdar att det fanns en god möjlighet till fred, om de [västmakterna] inte hade hindrat det.

Naftali Bennett, som tillhör det konservativa extremhögerpartiet Nya högern i Israel, framstår knappast som någon ädel fredsduva i intervjun. Han förklarar att Israel värnar goda relationer med både väst och Ryssland. Anledningen? Att Ryssland inte ska skjuta ner israeliska flygplan som bombar mål i Syrien.

Just på grund av detta såg Bennett en unik möjlighet att medla fred mellan Ryssland och Ukraina och stoppa en eskalering av konflikten. Vilket också kunde ligga i Israels intresse.

Bennett menar att både Putin och Zelenskyj ville ha eldupphör och att båda sade sig vara beredda till stora eftergifter. Putin sade sig vilja släppa kraven på en “avnazifiering” och “demilitarisering”, det vill säga inte störta den ukrainska regeringen och inte kräva en avväpning av Ukraina. Det är i samband med denna diskussion Putin också ska ha gett sitt ord på att inte mörda Zelenskyj.

Zelenskyj, å sin sida, sade sig vara villig att säga nej till Natomedlemskap.

Efter mötet med Putin i Moskva åkte Bennett till Berlin för att träffa Tysklands premiärminister Olaf Sholz, och därefter pratade han med Frankrikes president Emmanuel Macron, Storbritanniens dåvarande premiärminister Boris Johnson och USA:s säkerhetsrådgivare Jake Sullivan. 

I mötena och samtalen med västledarna beskriver han Boris Johnson som den mest aggressive, mer aggressiv än Biden, medan Scholz och Macron ska ha varit mer pragmatiska. Det var den aggressiva linjen som vann och alltså ledde till att västmakterna stoppade försöken till fredsförhandlingar. Bennett säger att han vid tidpunkten ansåg att det var ett felbeslut av västmakterna, men att han idag inte är lika säker.

Bennetts uppgifter stämmer väl överens med vad den ukrainska regeringsvänliga tidningen Ukrainska Pravda rapporterade i maj förra året. Då var det förhandlingarna i Vitryssland mellan ukrainska och ryska delegationer det handlade om. Och även då ska förhandlingarna, enligt uppgifter till tidningen, ha stoppats av västmakterna genom ett besök i Kiev av Boris Johnson.