Ledarkrönika: Minskat läsande hotar barns möjligheter

Barns läsande i skolan har minskat drastiskt. Mats Tegmark vid Högskolan Dalarna har undersökt läsandet i sjätte och nionde klass och jämfört resultat från 2007 och 2017. Trenden är tydlig. Läsandet minskar. Många elever läser inte ens en sida fack- eller skönlitteratur under sin skoldag.

Lärare anser inte att de har tid att främja läsandet. Många andra uppgifter måste utföras för att kunskapsmålen ska nås. De nationella proven tar mycket tid.

Eleverna läser inte längre texter vare sig i bok eller på skärm. Om man nu ens kan kalla en sida för en längre text.

Det minskade läsandet är i längden en fara för demokratin, menar Tegmark. Kan man inte ta till sig en längre text och följa en argumentering, får man svårare att skaffa sig kunskap om samhället.

Det är bara att hålla med.

Men det kortsiktiga skrämmer. Ett ifyllt resultat om kunskapsmål som ser bra ut och som skolledningen kommit in med i tid, blir viktigare än barns rätt till kunskap. När lärare ser sig tvingade till de kortsiktiga lösningarna, blir också risken att ojämlikheten i skolan ökar. Och man vänjer sig lätt vid att titta på en film istället för att tvingas läsa i en bok.

Både filmen och texten man läst, eller skulle ha läst, behöver ett steg till för att ge kunskap och djup. Det behövs att man får reflektera över och diskutera och ifrågasätta det man sett och läst. Om inte skolans struktur ger möjlighet till detta, och om inte lärarnas arbetsförhållanden möjliggör ett sådant djup, riskerar eleverna att bli lämnade att släcka sin kunskapstörst med annat än kunskap.

Studien som jämför åren 2007 och 2017 är nyligen sammanställd. En ny studie över åren 2017 och framåt skulle med all sannolikhet se en förstärkt trend.

Under åren 2007 till 2017 led landet under både borgerliga och socialdemokratiska regeringar. Trenden med nedmonteringen av barns läsande skedde under denna period. Regeringsskiften gav inget trendbrott.

Nu, med den nya liberala skolministern i den gravt högervridna regeringen, kommer inte de elever som behöver mest stöd för att sporra sitt läsintresse kunna förvänta sig tid och långsiktiga resurser.

Skolminister Lotta Edholm har visserligen avsagt sig sina uppdrag i Tellusgruppen styrelse, men hennes intressen – både pekuniära och ideologiska – i skolföretagsbranschen finns säkerligen kvar på både ett och annat sätt. Med friskoleideologin som grund och praktik är vägen att tänka kortsiktigt.

Barn och elever som behöver skolans stöd och engagemang mest kommer att bli svikna. Lärarna som, med stor vilja att göra eleverna till goda läsare, hamnar i sjukstatistiken likaså.

Studien av barns brist på läsande är en pusselbit för att förstå dagens samhälle. En pusselbit för att förstå att enbart repressiva hårdhandskar inte räcker för att stärka samhället. Och ytterligare en faktabit som gör att vi aldrig kan ge oss i kampen för ett rättvist samhälle.