Hoppa till huvudinnehåll

Monty Pythons flygande cirkus 50 år – Proletären listar fem favoriter

Den brittiska humorklassikern Monty Python's Flying Circus hade premiär på BBC den 5 oktober 1969. Proletären listar sina fem favoritsketcher.

Eric Idle, Graham Chapman, Michael Palin, John Cleese, Terry Jones och Terry Gilliam.
BBC/Netflix

And now for something completely different.

För femtio år sedan på dagen hade den brittiska sketchserien Monty Python’s Flying Circus premiär på BBC One. Serien gick bara i fyra säsonger, men fick ett enormt genomslag och blev språngbräda för humorgänget Monty Python, som sedan fortsatte med långfilmer och revyer.

Nonsenshumor var pytongängets signum. Medlemmarna fostrades på fina universitet, därför ligger det något ”studentikost” över sketcherna. Men de lyckades ofta kommentera samtiden, religionen och det brittiska klassamhället på ett roligt sätt. För att inte tala om ”rivalerna” Tyskland.

Här är Proletärens fem Flygande cirkus-favoriter:

5. Upper class twit of the year (Årets överklasstolle)

Finns det något folkligare än plump drift med överklassen? Tror inte det. Låt tusen öppna dörrar sparkas in.

4. Mr. Hilter and the North Minehead by-election (Mr. Hilter och fyllnadsvalet i North Minehead)

Hitler… eh, ursäkta, Mr. Hilter och hans hantlangare bor på ett pensionat nära Somerset och ställer upp i lokalvalet. En trevlig typ, tycker värdinnan. Men han blir så purken när man nämner Stalingrad.

3. Ministry of Silly Walks (Ministeriet för fåniga gångarter)

– Den var väl inte särskilt fånig? Det högra benet är inte fånigt överhuvudtaget och det vänstra benet gör enbart en halv sväng i luften vartannat steg.

– Nej, men med statlig finansiering kan den bli riktigt fånig.

En klassiker. Mycket tack vare John Cleeses galna gummiben.

2. The Philosophers' Football Match (Filosofernas fotbollsmatch)

 
Grekiska tänkare möter tyska. Sokrates avgör matchen med ett mål i sista sekund. Tyskarna tjafsar med domaren. Hegel argumenterar att verkligheten bara är ett a priori-tillägg av ickenaturalistisk etik. Kant, via det kategoriska imperativet, står fast vid att den bara existerar i fantasin. Och Marx hävdar att det var offside.

1. The Funniest Joke in the World (Världens roligaste skämt)

Världens roligaste skämt används som vapen av britterna i andra världskriget. Tyskarna skrattar ihjäl sig en masse.

Som en annan rolig britt sa: Det hade naturligtvis aldrig bitit på tyskarna i verkligheten. De saknar nämligen all form av humor.