Hoppa till huvudinnehåll

Nya EU-regler riskerar att slå ut räddningstjänsten

Över hela Sverige protesterar deltidsbrandmän och personliga assistenter mot de nya EU-reglerna för dygnsvila som kommer börja gälla 1 oktober 2023. "Om reglerna går igenom kommer många att sluta", säger brandmannen Lars-Erik Ådjers.

Säffle Kommun

Den 1 oktober införs nya arbetstidsregler i Sverige som säger att anställda inom kommun och region måste ha en elva timmars sammanhängande vila under en 24-timmarsperiod.

Beslutet kommer från Bryssel efter att EU-kommissionen kritiserat vissa formuleringar i svenska kollektivavtal. En kritik som funnits sedan 2007, men som blossat upp igen efter att en skrivelse lämnades in till kommissionen förra året.

Lars-Erik Ådjers bor i Vålberg utanför Karlstad och har jobbat som deltidsbrandman sedan 1988. Han tror att det nya beslutet riskera att driva bort anställda från räddningstjänsten.

–Tanken är ju att Sverige ska stärka upp det civila försvaret och det här beslutet kommer inte göra processen enklare.

Hittills har över 3000 brandmän skrivit under en protestlista mot de nya viloreglerna. De menar att en stärkt rätt till vilotider för landets arbetstagare är positivt, men att systemet riskerar att försvåra arbetet för såväl deltids- som heltidsbrandmän.

I Sverige finns det bara 4000 heltidsanställda brandmän och dessa jobbar främst på större orter. I mindre orter och på glesbygden är det deltidsbrandmän som utgör ryggraden av räddningstjänsten. Ersättningen för dessa är cirka 5000 kronor i månaden innan skatt (sker en utryckning ökar ersättningen) och arbetstiden är förlagd till sju 24-timmarspass i månaden.

– Rent krasst får vi mer pengar om det brinner någonstans. Men jag gör inte det här för pengarna. Det är en samhällsnytta jag vill bidra med och när du väl börjat är det svårt att sluta.

För att få ekonomin att gå ihop krävs någon annan form av anställning. Lars-Erik Ådjers jobbar också som elevassistent i Karlstad kommun, och det är just dessa två olika anställningsformer som gör honom orolig med tanke på de nya reglerna för dygnsvilan.

– Låt säga att jag är på en utryckning och kommer hem vid fyra på morgonen. Då skulle det ju bli olagligt för mig att gå och jobba som elevassistent. Just nu fungerar allt eftersom du bara har jour sju dygn i månaden. Om tiden däremot sträcks ut på fler dagar så kommer nog många välja att sluta.

Privat
Lars-Erik Ådjers bor i Vålberg och jobbar som elevassistent och deltidsbrandman.

Undersköterskor, vårdbiträden, personliga assistenter, sjuksköterskor, läkare och brandmän är bara några av alla yrken vars arbetstider riskerar att påverkas av de nya reglerna. EU-kommissionen och SKR menar att det finns undantag för yrken som har som uppdrag att ”skydda liv, hälsa och säkerhet”. Men eftersom Kommunal och SKR förhandlar om vilotiderna i skrivandets stund så är det oklart vilka yrken som skulle kunna omfattas av kriterierna.

– Det är som jag alltid har sagt. EU är bara ett dyrt projekt som lägger sig i allt för mycket. Sverige skulle nog kunna lösa det här själva på arbetsmarknaden med de möjligheter som finns. Jag hörde en brandman som menade att han skulle behöva jobba tre av fyra helger. Har du familj, och kanske en annan anställning, så blir det väldigt svårt att få allt att gå ihop.

För en ort som Vålberg skulle de nya reglerna vara förödande eftersom brandstationerna på många mindre orter bara drivs av deltidsbrandmän. Mindre orters räddningstjänst är också vital för säkerheten på landsbygden eftersom de ofta har ett stort täckningsområde. Lars-Erik Ådjers kan till exempel behöva åka till Filipstad på utryckning. En ort som ligger åtta mil bort från Vålberg.

– Det är redan svårt att hitta folk som vill jobba som brandmän på småorter eftersom det inte finns så många andra arbetsgivare kvar. Just nu är vi 16 anställda i jouren, men vi skulle egentligen behöva vara 20 personer. Om de nya reglerna går igenom tror jag antalet kommer sjunka ännu mer.