Offentligtopparnas löner skenar iväg
Snittlönen för en kommundirektör i Sverige är idag 99.300 kronor i månaden. Stockholms kommun betalar sin direktör mer än det dubbla - hela 196.000 kronor i månaden - vilket är sju gånger så mycket som en städarlön.
Dagens Samhälle kunde i december avslöja att så många som 106 kommunchefer har en månadslön på 100.000 kronor eller mer. På fem år har kommundirektörernas löner ökat dubbelt så mycket som för arbetsmarknaden i övrigt, skriver samma tidning.
Sedan 2016 har lönerna för direktörerna ökat med 22 procent och ligger i dagsläget på 99.300 kronor i månaden. Detta kan jämföras med den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige som är elva procent och med en genomsnittslön på 36.100 kronor, enligt SCB.
Den kommunchef som tjänar mest sitter i Stockholm, där Magdalena Bosson tjänar 196.000 kronor i månaden. Jämför man detta med medellönen i Sverige tjänar Bosson alltså 4,5 gånger så mycket. Ser man till de lägst betalda yrkena i Sverige tjänar hon 7,1 gånger så mycket som till exempel en städare eller taxiförare.
Bosson väljer att inte kommentera sin lön till Dagens Samhälle. Istället hänvisar hon till att Stockholms stad är Sveriges största kommun (sett till sin omsättning) och att hon ”ansvarar” för närmare en miljon invånares samhällstjänster.
Dagens Samhälle menar dock att en direktörs höga lön inte kan tillskrivas storleken på kommunen.
Täby, Malmö och Uppsala är tre exempel där befolkningsmängden inte återspeglar direktörens lön. Täby hamnar på 32:a plats vad beträffar befolkning men på sjunde plats vad beträffar kommunchefens lön, som är 150.700 kronor i månaden.
När det kommer till de statliga bolagscheferna skenar lönerna iväg till nivåer som kommuncheferna bara kan drömma om. Vattenfalls VD, Anna Borg, tjänar hela 1,3 miljoner i månaden. På andra plats finns Postnords vd Annemarie Gardshol med en månadslön på 708.333 kronor.
Vad är då förklaringen till direktörernas höga löner?
I samma artikelserie intervjuar Dagens Samhälle Rolf Solli, professor vid Handelshögskolan i Borås. Sedan några år tillbaka driver han ett forskningsprojekt som fokuserar på just kommundirektörernas löner. En möjlig förklaring till deras löneökning är den höga omsättningen på dem, menar Solli.
– Många kommunchefer har gått i pension de senaste åren. Dessutom har konfliktbenägenheten mellan politiker och förvaltning ökat. Det leder till en stor omsättning. Och när nästa chef tillträder går lönen upp.
Ett exempel på Sollis förklaring finns i Ronneby kommun, där kommunchefens lön ökade med 35 procent på ett bräde när Tommy Ahlqvist intog positionen. Hans lön blev då 105.400 kronor.
– Vi har inte direkt blivit överösta med sökande. Och det är marknaden som styr, säger kommunstyrelsens ordförande Roger Fredriksson (M) till Dagens Samhälle.
I botten av lönetrappan för kommundirektörerna hittar vi Malås kommunchef, som tjänar drygt 69.000 kronor i månaden. Snäppet under vad en riksdagsledamot har i månadsarvode.
Rolf Solli menar också att direktörerna uppfattar sina löner som mindre viktiga ju högre den är.
– Det är inte konstigare än att när du är mätt så vill du inte ha mera mat, säger han och understryker att drivkraften för att bli kommundirektör också är att etablera sig som högsta hönset i en organisation för att få makt och inflytande. Viljan att förvalta ett gott samhälle åt medborgarna nämns inte som en av drivkrafterna till positionen.
Fackförbundet Ledarna, som företräder kommundirektörerna, menar att det är viktigt för cheferna att avtala om vad som gäller vid en uppsägning eller avsked. Detta eftersom direktörerna inte omfattas av las (lagen om anställningsskydd).
– Men de fixar oftast det mesta på egen hand, säger Peder Bertilsson på Ledarna till Dagens Samhälle.
Ett sådant fall inträffade häromveckan när regiondirektören för Region Jämtland/Härjedalen, Hans Svensson, sades upp från sin tjänst med omedelbar verkan. Han kunde då kvittera ut en fallskärm på närmare två miljoner kronor enligt avtalet med regionen.
– Vill man locka en väldigt kompetent person att leda en komplex organisation där du från en dag till en annan kan förlora ditt jobb, då behövs det också någon form av trygghet, säger Robert Hamberg, moderat och regionstyrelsens vice ordförande, till Sveriges Radio om Svenssons fallskärm.
Frågan om anställningstrygghet har varit uppe i den offentliga debatten, då LO nyligen kom överens med Svenskt Näringsliv om försämringar i las. Att samtliga Sveriges löntagare skulle kompenseras med fallskärmar på två miljoner vid uppsägning låg med största sannolikhet aldrig på förhandlingsbordet.
