Pappersbruk varslar när elpriserna skenar – hade det gått att undvika?
Det stigande elpriset har lett till ett varsel på 40 personer på Rottneros pappersbruk i Sunne, Värmland. ”Avregleringen av elmarknaden kan vara ett av de större misstagen som gjorts”, säger fackförbundet Pappers vice ordförande till Proletären.
I kölvattnet av de skyhöga elpriserna har skogsindustriföretaget Rottneros AB meddelat att de lägger ned sin produktion av slipmassa för skriv- och tryckpapper i Sunne, Värmland. 40 anställda är i dagsläget varslade på fabriken.
Enligt Rottneros AB är nedläggningen av slipmassaproduktionen en följd av ”den dramatiskt förändrade situationen på elmarknaden” och på att prishöjningen på pappersmassan inte kan kompenseras av nuvarande kunder.
Produktionen av slipmassa, som tillverkas av antingen gran, tall eller lövved, kräver stora mängder elektrisk energi. För att producera slipmassan går det åt cirka 1.300 kilowattimmar per ton.
Förra året producerade Rottneros AB 64.000 ton slipmassa. Om dagspriset per kilowattimme i elprisområde SE3 (där Rottneros fabrik i Sunne ligger), som den 19 augusti var 360 öre/kWh (moms eller energiskatt ej inkluderat) ligger kvar på samma nivå skulle elkostnaden för denna slipmassa landa på cirka 300 miljoner per år.
För att sätta detta i en kontext: Den 6 augusti var dagspriset 5,5 öre/kWh i samma elprisområde (moms eller energiskatt ej inkluderat). Vilket istället hade gett en årskostnad på cirka 4,5 miljoner.
Anledningen till denna prisskillnad ligger i att elmarknaden avreglerades under mitten av 90-talet. Sedan dess säljs och köps el på en gemensam marknad för hela Europa. Det är alltså inte tillgången på energi i Sverige som styr priset, utan en elbrist på en större europeisk marknad.
Mikael Lilja, vice förbundsordförande på Pappers, menar att det höga elpriset kommer påverka pappersbranschen negativt.
”Avregleringen av elmarknaden 1996 bedömer vi vara ett av dom större misstagen som gjorts… alla negativa scenarion som såväl förbundet som vår lokala förtroendevalda förutsåg har inträffat, tyvärr”, skriver Mikael Lilja till Proletären. Han understryker att det som nu behövs är en ”stor mängd planerbar energi” i det svenska elsystemet.
Men det har funnits möjligheter för Rottneros att säkra sig inför situationen. Åtminstone delvis. I företagets årsrapport för 2021 konstaterar företaget att tillfälliga prisökningar kan undvikas genom så kallade PPA-kontrakt, där ett fast elpris erbjuds över längre tid.
”Vi har inga PPA idag, planen är att vi ska komma igång med de framöver”, skriver Rottneros vd Lennart Eberleh via mejl när Proletären frågar om de fasta elpriskontrakten.
I samma årsrapport konstaterar Rottneros att genomsnittspriset för el ökat från 22 öre/kWh till 67 öre/kWh mellan 2020 och 2021. Samtidigt var Rottneros totala kostnad för el, inklusive elprissäkringar, 35 miljoner lägre för 2021 jämfört med föregående år.
”Det är elprissäkringar, som är ett finansiellt instrument, som gör att den totala kostnaden är lägre, trots att elpriset har gått upp”, svarar Lennart Eberleh när Proletären frågar varför Rottneros betalar mindre för sin el under 2021, trots en nästan trefaldig ökning av elpriset.
Under 2021 gjorde Rottneros en vinst på cirka 240 miljoner kronor (inklusive den balanserade vinsten) och bolaget betalade ut 91 miljoner till sina aktieägare. Borde inte dessa miljoner kunna gå till att täcka för tillfälliga prisuppgångar på elmarknaden?
”Vinsten ska användas för att stärka Rottneros produkter där vi ser en lönsam, framtida tillväxt. Bland annat driver vi ett förprojekt på just Rottneros Bruk när det gäller massa för förpackningsindustrin”, svarar Rottneros vd, Lennart Eberleh.