Rektor på hotade förortsgymnasiet: ”Marknadsskolan gav jättetapp”

Roger Bloom är en av rektorerna på nedläggningshotade Angeredsgymnasiet. Han har själv gått där, på bygglinjen i början av 90-talet.

– Det som idag är klart är att gymnasiet kommer att finnas kvar i Angered, men det ska bli väsentligt mindre än vad det är idag. Fokus ska vara på utbildningar som leder till arbete. Och det ska innehålla introduktionsprogram, säger Roger Bloom, som menar att förvaltningsledningen är påläst, fattar kloka beslut, och vill eleverna väl.

Om skolan blir mindre kommer färre elever gå här. Hur påverkar det Angered?
– Jag tror de elever som vill läsa på Angeredsgymnasiet kommer att kunna läsa här. Det har varit lågt söktryck, det kan vara positivt att söktrycket ökar.

– Med dagens politik med elevpeng blir skolor som vår sårbara eftersom vi har svårt att fylla våra program. Då blir det svårt att få ekonomi, och får man ingen ekonomi är det svårt att ge det stöd eleverna är i behov av.

Marit Kalleson

Roger Bloom, rektor Angeredsgymnasiet.

Vad händer om de mer teoretiska linjerna försvinner?
– Det blir bara spekulationer än så länge. Det står inte i dokumenten att Angereds gymnasium inte ska vara högskoleförberedande, det står bara vad det ska innehålla.

Tidigare när till exempel de estetiska linjerna fanns, fanns också ett söktryck till skolan.

– Det var innan friskolereformen, det var innan GY11. Men med vår marknadsskola blev det annat. Vi tappade jättemycket elever efter 2011.

Sedan tio år tillbaka är Angeredsgymnasiet främst en skola för närområdet.

– De elever som ändå kommer utifrån kommer från liknande områden. De vet att de får mycket stöd och kärlek, och kanske känner de sig hemma här.

Marknadsskolepolitiken försvårar alltså för Angeredsgymnasiet att kunna upprätthålla sin verksamhet?
– Ja det är en försvårande faktor. Men med de här spelreglerna som finns tycker jag att alla försöker göra det så bra som möjligt.

– Vi har stöd från förvaltningen, resurserna fördelas solidariskt. Eleverna här kommer med en större skolpeng. Vi har en något högre personaltäthet och elevhälsa. Men vi har mer omkostnader per elev än i centrala skolor.

Roger Bloom önskar att de hade mer resurser. Men tårtan, menar han, har bara en storlek och med dagens politik ser det inte ut att bli bättre.

– Vad ska till, vore det bättre att förstatliga skolan? Jag vet inte. Jag jobbar med den tårtbit jag har.