Angeredsgymnasiet rivs: ”Vi vill fortsätta driva den verksamhet vi är duktiga på”

I Angered Centrum ligger Angeredsgymnasiet, ett av Göteborgs 14 kommunala gymnasier. Ytterligare drygt 20 privata gymnasieskolor finns i kommunen.

Förhoppningsvis kommer man också fortsatt kunna säga just så, att här ligger ett av Göteborgs kommunala gymnasier. Men nu har Fastighetsnämnden i Göteborg tagit ett beslut om att riva Angeredsgymnasiet. Beslutet motiveras med att lokalerna är 40 år gamla och, sägs det, därför måste rivas.

Rivningsbeslutet ligger fast, även om felaktiga beslut i princip skulle kunna rivas upp.

Det som dock inte är beslutat, utan håller på att beredas, är om det ska byggas ett nytt gymnasium i Angered Centrum eller någon annanstans. Just nu ser det ut att bli i Angered Centrum, men att gymnasiet får en ändrad inriktning.

Angered har över 50.000 invånare, varje stad i den storleksordningen har minst ett gymnasium. Bara det borde göra det självklart att bygga det nya gymnasiet i Angered. Men det finns andra viktiga orsaker till att gymnasiet ska ligga kvar i Angered Centrum. Det handlar om integration, fördomar och rasism.

Det här har Torbjörn Stenson, lärare i företagsekonomi och juridik på Angeredsgymnasiet, mycket att säga om. Invandrarungdomar söker sig till förortsgymnasier för att undvika att utsättas för rasism, menar han.

– Här på Angeredsgymnasiet har vi sällan fulla klasser vid terminsstart, men det fylls på efter några veckor. Då kommer de ungdomar som prövat innerstadsgymnasier tillbaka, med erfarenheter av att ha känt av rasism och av att inte känt sig hemma. De vill tillbaka till en skola där de känner sig välkomna.

Torbjörn Stenson berättar att personalen på skolan fått förklarat de tekniska grunderna för rivningsbeslutet, även om de själva inte ser de stora bristerna.

Skolans elevkår gjorde en undersökning i höstas när rivningsbeslutet blev känt. Den visade att 72 procent av eleverna ville ha kvar sin skola i Angered.

– Det värsta förslaget kom senare, och det var att skolan inte behöver byggas upp någonstans. Barnafödandet går ner och då skulle de här drygt 800 eleverna kunna pytsas ut över stan.

Det förslaget fick de backa på, men det nya beslutet säger inte att man ska bygga upp en ny gymnasieskola utan ett utbildningscentrum, berättar Torbjörn Stenson.

– Det verkar vara populärt nu. Där ska finnas en gymnasieskola, men också till exempel Komvux. Det har vi som jobbar här inget emot, bara gymnasiet med sin nuvarande verksamhet, som vi är väldigt duktiga på, får vara kvar.

På väggen i rummet där vi sitter hänger utmärkelser som gymnasiet fått. Det finns goda samarbeten bland annat med företagsamheten i området.

– Vi har inte så mycket synpunkter på var skolan ska ligga, bara att det blir Angered Centrum. Detta kommer vi att jobba för och de företag vi har kontakter med inser också vikten av detta.

– Ungdomar här har ofta ett större steg att ta ut i livet än ungdomar inne i stan. Kontakterna med näringslivet kan ge praktik och jobb för eleverna. Det är särskilt viktigt då många av eleverna behöver bidra till familjens försörjning.

Marit Kalleson

Torbjörn Stenson framför väggen med utmärkelöser som Angeredsgymnasiet fått genom åren.

Tidigare har det funnits populära estetiska linjer som musik, dans och teater på Angeredsgymnasiet, linjer som även lockade elever från andra stadsdelar. Det fanns ett nära samarbete med kulturhuset Blå Stället.

Torbjörn Stenson förklarar att de försvann under Jan Björklunds tid som utbildningsminister. Det var också en tid av vikande elevunderlag och en tid då friskolorna etablerade sig.

– Det var urbota korkat att ta bort de linjerna härifrån.

Torbjörn Stenson påpekar att de problem som finns i området Angered tvärtemot vad många tror oftast inte finns inne på skolan.

– Angeredsgymnasiets förbannelse är, och har varit under alla år, att varumärket förknippas med Angered. Och de fördomar som finns i detta.

På Gymnasiemässan han han upplevt hur föräldrar drar sina barn bort från Angeredsgymnasiets monter. Men tvärtemot fördomarna berättar eleverna om hur snälla och schyssta alla är mot varandra och hur engagerade lärarna är. Vuxna pratar med eleverna de möter i korridoren.

De som läser vidare på universitet eller högskola kan ändå ha en rädsla för att inte räcka till i den nya studiesituationen. Men snart nog inser de att de har alla läst samma kurser, och de får sitt självförtroende tillbaka.

– Men detta når inte ut, menar Stenson.

Riksgymnasiet är en egen del av Angeredsgymnasiet. I landet finns fyra riksgymnasier och här i Angered finns ett för rörelsehindrade elever.

– Föräldrarnas oro har vi kämpat med i alla år. Trots att deras barn kanske har sin bästa och tryggaste skoltid här förstår föräldrarna inte hur man har kunnat lägga riksgymnasiet i Angered.

– Det finns så mycket tyckande och fördomar från människor som inte sett hur verksamheten är. Det är verkligen inte farligt att gå på Angeredsgymnasiet.

Torbjörn Stenson har många fina möten att minnas när elever från riksgymnasiet och från andra delar av gymnasiet samarbetar. Nu finns en risk att det är riksgymnasiet som ryker först.

Vad finns att göra nu, vad händer?
– Frågan bereds nu av utbildningsförvaltningen. Det är inte bestämt när rivningen ska ske.

Torbjörn Stenson menar att det bästa vore att bygga det nya innan det gamla rivs.

– Det finns de som misstänker att rivningsbeslutet bara är en förevändning för något annat, det är huggsexa mellan olika bostadsföretag om marken. Det skulle vara en katastrof om detta visade sig vara en primär anledning till rivningsbeslutet.

Skulle det vara så, skulle många tappa förtroendet för systemet, menar han.

– Det finns inte bara en möjlighet att kämpa för att gymnasiet ska vara kvar i Angered Centrum. Det är en självklarhet att det ska få finnas kvar.