Ledare: Sjunde oktober avslöjade terrorstatens rätta ansikte

Runt hörnet skymtar den sjunde oktober – årsdagen för det palestinska motståndets motangrepp mot den israeliska apartheidregimen.

Först attackerades vapeninstallationer och övervakningssystem som varit en del av den ”säkerhetsbarriär” som Israel byggt runt Gaza. De israeliska gränsövergångarna Kerem Shalom och Erez – som Israel använt för att upprätthålla den olagliga blockaden av Gaza och tvinga befolkningen till fattigdom – erövrades och tusentals palestinier kunde ta sig ur världens största ghetto.

Det kommer nu skrivas ytterligare spaltmeter om den historiska händelsen, men låt oss tala klarspråk. Det palestinska motangreppet var en fullständigt naturlig reaktion på decennier av förtryck och apartheid.

Det går till och med att säga att det var nödvändigt. I åratal har palestinierna försökt vinna sin frihet men även när man protesterat fredligt har man mötts med krypskytteeld och flyganfall. Motståndet tvingades bryta ny mark och från Tel Aviv till Bryssel och Washington syntes både skräck och förvåning hos imperialisterna och deras politiska megafoner; de förtryckta har haft mage att slå tillbaka! 

Sjunde oktober visade att Israel kunde förlora, och förnedrade både den israeliska underrättelsetjänsten och ockupationsarmén. För Israel, ett av världens mest militariserade länder, innebar det både en politisk och existentiell kris. Alla hämningar släppte och folkmordsretoriken som varit närvarande i alla år förverkligades med full kraft.

När Ulf Kristersson i Dagens Nyheter säger att antisemitism är värre än islamofobi är det ett uttryck för samma unkna rasism och kolonialism som hela det sionistiska projektet Israel bygger på.

Det är tragiskt att varken den svenska och europeiska borgerligheten har lärt sig ett dyft av andra världskrigets förbrytelser. Istället har de anpassat sig och accepterat decennier av israelisk avhumanisering och folkmordsretorik mot Palestinas folk. Något som till slut utvecklats till carte blanche för de krigsbrott vi dagligen ser.

Självklart begicks det övergrepp också den sjunde oktober – men om det är något som det senaste året visat med all tydlighet är att varje israelisk anklagelse i själva verket är ett erkännande. Allt som Israel anklagar Hamas, Hizbollah eller Iran för att göra är sådant de själva genomför utan betänkligheter. 

Israellobbyn har försökt sälja in den israeliska armén IDF som ”världens mest moraliska”. Inget kunde vara en större lögn.

Att skolor, sjukhus och hela bostadsområden jämnas med marken är medvetet och ingår i den israeliska arméns så kallade Dahieh-doktrin, döpt efter samma bostadsområde i södra Beirut som i fredags bombades för att ta död på Hizbollahledaren Hassan Nasrallah. Doktrinen går ut på att använda oproportionerligt våld mot civila för att avskräcka motståndsrörelsen från militära attacker.

Under ett års tid har IDF dödat minst 130 journalister i Gaza, fler än tusen vårdanställda och över trehundra hjälparbetare – varav två tredjedelar varit anställda av FN. Detta har inte varit olyckshändelser utan är resultatet av en medveten militär strategi där civila mål anses fullt legitima.

Israel kan begå krigsbrotten helt öppet och de ursäktas och försvaras av både amerikanska och svenska så kallade experter. I SVT kallar Magnus Ranstorp det israeliska bombanfallet som i fredags dödade Hassan Nasrallah för ”kirurgiskt” – detta om ett bombregn som jämnade ett kvarter med marken, och som enligt israelerna själva beräknas ha dödat omkring trehundra människor. 

Ranstorp och andra megafoner åt Israel försöker legitimera det israeliska utrotningskriget i Gaza bland annat genom att det skulle handla om att ”rädda gisslan” – det vill säga de omkring 250 personer som den palestinska motståndsrörelsen kidnappade den sjunde oktober.

Men de nämner aldrig de tusentals palestinier som fängslats utan rättegång – kidnappade från Gaza och Västbanken och internerade under vidriga förhållanden. Människorättsorganisationer i Israel har själva flaggat för övergreppen där palestinier hålls permanent bundna och sondmatade.

Det Israel gör sig skyldiga till är ren och skär statsterrorism. De brott och angrepp på civilbefolkningen är både värre och drabbar fler än vad Hizbollah och Hamas någonsin varit i närheten av.

Magnus Ranstorp och hans likar är inget annat än simpla terrorapologeter som gömmer sig bakom mantrat att ”Israel har rätt till självförsvar”. 

Det är ett argument som klingar ihåligt inför folkrätten. FN:s generalförsamling slog 1973 fast i resolution 3070 att alla folk har rätt att, med alla till buds stående medel (inklusive väpnad kamp), göra motstånd mot koloniala regimer, utländsk ockupation och andra former av utländskt förtryck.

Det är Israel som bär det tunga ansvaret för allt som deras ockupation och förtryck leder till.

Kommunistiska Partiet försvarar rätten till motstånd och vi stödjer det palestinska motståndet på dess egna villkor. Vi vägrar be om ursäkt eller ta avstånd från den legitima palestinska motståndskampen mot en av historiens värsta imperialistiska bosättarstater. 

Det innebär inte att vi är våldsromantiker, tvärtom har vi och många med oss arbetat i decennier för att få en varaktig och rättvis fred i Palestina. En fred måste innebär ett slut på ockupationen och förtrycket och som ger de palestinier som i generationer tvingats på flykt rätt att återvända. 

Israel och imperialismen har ingen lösning på Palestinafrågan som inte innebär fortsatt permanent krigstillstånd, ockupation och till slut ett fullständigt folkmord. Därför är den internationella solidariteten och det konkreta stödet till den palestinska motståndsrörelsen viktigare än någonsin.

Från floden till havet – ett fritt Palestina!