Hoppa till huvudinnehåll
Av
Infektionsläkare

Krönika: Snart är gränsen nådd för oss infektionsläkare

Infektionsläkare är uthålliga personer – men det finns gränser även för oss.


I somras skrev jag en krönika om de då kommande covid-19-vaccinerna. För många läsare var det kanske lite komplicerat med ord som adenovirusvektorer och mRNA.

Ett halvår senare är dessa begrepp numera vardagsspråk för många av oss. Det är oerhört glädjande att vaccinerna till sin huvudsida verkar ha mycket god skyddseffekt mot covid-19-sjukdom. Glädjande är också att det även har börjat komma studier som visar på minskad smittsamhet efter vaccination. Lägg till lite varmare väder så bådar det ändå ganska gott inför sommaren!

Vaccinationsstarten i Sverige och EU har dock kantats av problem. Spaltkilometer har ägnats åt problematiska kylkedjor, om AstraZenecas strulande produktionsanläggning i Belgien och om vaccinkriget mellan EU och Storbritannien.

Sverige ingår i EU:s gemensamma upphandling och det framställdes länge som en stor fördel. Apotekaren Richard Bergström hämtades in för uppgiften som nationell vaccinsamordnare. Bergström var tidigare vd för branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen och därefter vd för lobbyorganisationen European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations i Bryssel.

Hittills har de påstådda EU-fördelarna dock uteblivit. Ett europeiskt land som däremot varit framgångsrikt är Serbien. Genom att förhandla med alla tänkbara vaccinproducenter har de redan fått levererat vaccin från både amerikanska/tyska Pfizer/Biontech, kinesiska Sinopharm samt ryska Sputnik V. I slutet av februari väntar serberna dessutom vaccin från AstraZeneca.

Proletären skriver i veckan om hur chefer valt att ge vaccindoser till sig själva och sina familjer. I Göteborg har den privata aktören Svea vaccin haft en teknisk bokningslösning där vem som helst med tillgång till länken kunnat anmäla sig för vaccination. Grundtanken var att enbart anställda inom stadens äldrevård skulle ha tillgång. Så blir det om man väljer den billigast möjliga lösningen på ett problem.

På mitt sjukhus – NU-sjukvården – har ledningen valt att placera sig själva i tidigt i den andra pririteringsgruppen på sjukhuset. Efter att vaccinleveranserna haltat har vi hamnat i den smått bisarra situationen att tjänstemän på administrationscentrum kan komma att bli vaccinerade samtidigt med eller innan all personal på infektionskliniken har fått första dosen.

Det hela har även uppmärksammats av bakteriologiprofessorn Agnes Wold som på Twitter jämförde beteendet med kommandoran i Emil i Lönneberga. Ni vet, hon som tar mat från fattigstugan.

Man behöver inte ha läst Astrid Lindgren för att inse det orimliga i att sjukhusdirektören går före. Vi som jobbar i pandemivården tycker det är helt oacceptabelt. Många upplever att de stjäl våra vaccindoser. För egen del fick jag vänta en månad men i förra veckan fick jag så en efterlängtad första dos Comirnaty i vänster överarm.

En av mina arbetskamrater skrev träffande i en kommentar till en artikel i Göteborgsposten om hur privata Din klinik gett vaccin till personer utanför prioriterade grupper: ”I vårt fall handlar det om en arbetsmiljöfråga. Vi har vårdat dödssjuka och döende kollegor, även sådana som smittats i vården. Infektionsläkare är uthålliga personer, men det finns gränser, även för oss.”

Rättelse: I tidigare version av krönikan angavs felaktigt att sjukhusledningen vaccineras i första prioritetsgrupp i NU-sjukvården. Vissa individer ur ledning och stöd vaccineras tidigt i andra prioriteringsgruppen på sjukhuset, samtidigt eller före vårdpersonal i hjärtsjukvård, hematologi m fl enheter.