Spanska gigföretag måste anställa sina matbud
Ny lagstiftning tvingar gigföretag som Deliveroo och Glovo att ha sina matbud som anställda.
Gigföretag i Spanien tvingas nu anställa sina matbud, vilket gör landet till det första i EU med ett sådant regelverk. Redan förra året slog högsta domstolen i Madrid fast att de som levererar mat åt bland annat Uber Eats, Glovo och Deliveroo inte är oberoende leverantörer utan anställda. Företagen har nu 90 dagar på sig att anpassa sig till de nya reglerna.
– Det är en väldigt viktig reglering eftersom vi befann oss i en situation utan några som helst anställningsvillkor för våra riders (matbud på gigspråk) som arbetar för de digitala plattformarna.
Det säger Gonzalo Pino, politisk sekreterare för fackförbundet UGT i Spanien, till Proletären. UGT har varit en av parterna i de långdragna förhandlingarna, tillsammans med det andra stora spanska fackförbundet CCOO, den socialdemokratiskt ledda regeringen samt arbetsgivarorganisationerna Cepyme och CEOE .
– Tidigare har riders inte setts som arbetare utan som oberoende leverantörer. Därför är det viktigt att de nu erkänns som arbetare likt andra yrken med samma rätt till reglerade arbetstider, lön och semester, säger Gonzalo Pino.
Men efter domslutet förra året har förhandlingarna dragit ut på tiden. Dels på grund av pandemin men framförallt för att arbetsgivarparterna inte har velat deltaga i förhandlingarna överhuvudtaget, berättar han.
UGT:s generalsekreterare, Pepe Álvarez, har kallat förhandlingarna för en komedi där möten efter möten genomförts utan att arbetsgivarorganisationen tagit någon som helst ställning till förslagen.
Regeringen lade till slut ett slutbud med hotet att det skulle genomföras oavsett om Cepyme och CEOE valde att ta ställning till det eller inte.
Men den fackliga plattformen Riders x Derecho, som drivs av riders själva, riktar hård kritik mot regeringen för att de har vikt sig för gigföretagen och backat från det tidigare kravet att anställningsvillkoren ska gälla samtliga som arbetar för digitala plattformar, exempelvis städare – och inte endast de som levererar mat eller produkter till hemmen.
– Arbetsgivarparterna ansåg att gigsektorn är en helt ny typ av ekonomi som ska styras efter deras värderingar. Men de glömde att i Spanien har vi lagar som skiljer på vem som är egenanställd och vem som är arbetare. Genom facket började vi stämma de digitala plattformarna och domstolarna gav oss rätt, därigenom fick vi till förhandlingarna om lagstiftningen, säger Gonzalo Pino.
Den nya lagstiftningen innefattar även att algoritmerna som gigföretagen använder sig av i sina appar måste offentliggöras, för att visa hur dessa organiserar arbetet och påverkar arbetsförhållandena.
Exempel på hur algoritmerna kan styra arbetet kan ses i Portugal och Storbritannien, där Uberförare fått sparken efter att appar bedömt att de brutit mot reglerna.
– Nu är det upp till EU-kommissionen att ta nästa steg och införa register över alla digitala plattformar som finns, och även register över hur de använder sig av algoritmerna. Det är omöjligt att ha koll på alla digitala plattformar som verkar om inte samtliga registreras.
Vilka reaktioner har ni fått från matbuden på den nya lagen?
– Majoriteten av dem vill ha ett arbete med garantier, säkerhet och samma rättigheter som andra yrkesgrupper. De vill inte behöva betala ur egen ficka för sin socialförsäkring, arbetsredskap eller olyckfallsförsäkring, utan det är företaget som anställer som ska stå för detta. Sedan finns det en minoritet som är styrda av företagen som vill fortsätta vara oberoende leverantörer.
– Vi har försökt förklara för dem att när du själv inte är chef över ditt arbete är du inte oberoende utan en arbetare.
Hur ser den fackliga organiseringen ut bland buden?
– Vi pratar om en väldigt komplex situation. Den absoluta majoriteten av dem som arbetar för gigföretagen är migranter. Det är framförallt människor som flytt sina hemländer med intentionen att hitta arbete.
– Men när de kommer hit utan en reglerad situation så utnyttjas de av gigföretagen genom låga löner och otrygga anställningar. De vågar inte heller ta någon som helst kontakt med facken, på grund av att om företagen upptäcker att en rider tagit fackligkontakt då blir de av med jobbet direkt.
Redan när lagstiftningen började ta form satte gigföretagen igång med att göra sig av med sina arbetare, vilket gjort att många fler nu har sökt till facket för stöd.
– Det betyder att vi har fått en viss trovärdighet och visat att den fackliga kampen är användbar.