Hoppa till huvudinnehåll
Av

Röster om EMU


Jonathan Lagnebjörk, städare och ordförande RKU-Stockholm

– Man kan tydligt se hur eurosamarbetet har fungerat. De länder som sjunkit ner i kris har pressats ännu mer av euron, som ju är en valuta baserad på Tysklands ekonomi.

– Jag minns valnatten, när en ja-sägare i tv sa att vi borde gå med för att EMU skulle vara roligast i början och sedan bli allt tråkigare. Hon hade rätt!

– Eurosamarbetet är som att ha en termometer som ska visa samma temperatur för hela Europa.

Eva Rudström, pensionerad distriktssköterska

– Det är en evig tur, att det folkliga förnuftet segrade över EU-anhängarnas förnyade försök att lura på oss än mer av sin diktatur.

– Jag är övertygad om att det berodde på att man sett vad det blev av de lögnaktiga löften som förde oss in i EU. De röstande var klara över att det gällde att i alla fall sätta stopp för ännu fler steg mot marknadsslaveri.

– Det har ju inte räckt för att slippa ytterligare nedskärningar i välfärden och ökad arbetslöshet– EU:s budgetregler och utgiftstak råder ju ändå – men det hade varit etter värre utan vårt Nej till EMU.

Kajsa Ekis Ekman, journalist

– Euron har skapat en kärna och en periferi. Kärnan – Tyskland, Belgien, Holland och i viss mån Frankrike – har vunnit på euron. Deras exporter har ökat eftersom euron i praktiken innebar en devalvering av deras valuta. Periferin – Spanien, Portugal, Grekland och Irland – har förlorat.

– Denna obalans har sedan täckts över med lån från kärnan till periferin. Resultatet är att länderna i periferin har hamnat i en skuldfälla som inte kan lösas eftersom de är fast i euron och inte har kontroll över sin egen penningpolitik.

Eva-Britt Svensson, Folkrörelsen Nej till EU och fd EU-parlamentariker (V)

– Allt det vi på nej-sidan befarade inför folkomröstningen om EMU för tio år sedan har inträffat – för folken i de länder som har oturen att vara med i eurosamarbetet.

– Därför är jag starkt kritisk mot dem som försökte övertyga svenska folket att rösta ja till EMU. De var många från olika partier och de har inte fått stå till svars politiskt för sitt agerande.

– Särskilt tänker jag på Stefan Löfven som då gjorde allt han kunde för att påverka sina medlemmar i IF Metall att rösta för euron. När man som Löfven så tydligt har haft fel så är det hög tid att han som socialdemokratisk partiordförande tänker om och i handling visar det.