Kommentar: Georgiens regering står upp mot EU

Under december månad har demonstrationerna utanför Georgiens parlament fortsatt, samtidigt som ett diplomatiskt krig mot Georgiens folkvalda regering – med målet att tvinga fram regeringens avgång och ett nytt parlamentsval. Påstått våld mot fredliga demonstranter och fusk i parlamentsvalet har varit förevändningen för den diplomatiska attacken.

Under valet den 26 oktober hade Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE:s valobservationsmission ODIHR 530 valobservatörer från 42 länder i Georgien, inbjudna av regeringspartiet Georgisk dröm. Valobservatörerna övervakade hela valprocessen, inklusive valrörelsen före valdagen när cirka två miljoner medborgare röstade, ett valdeltagande på cirka 60 procent.

Dagen efter valet gav ODIHR ut en preliminär rapport på 22 sidor. ODIHR:s slutgiltiga rapport på 52 sidor kom den 20 december.

Rapporterna hade kritik mot den konfrontativa stämningen i landet med stark polarisering. Det medförde svårigheter och felaktigheter i valprocessen. Men slog fast att de nödvändiga förutsättningarna fanns för ett demokratiskt val med 18 kandidatlistor, fria valkampanjer, rättslig demokratisk grund, väl administrerade valförberedelser och en välorganiserad valdag.

Detta står i stark kontrast till EU:s värdering av parlamentsvalet, som EU kallar för ett fuskval.

Den dåvarande presidenten, den fransk-georgiska Salome Zourabichvili, gjorde sig själv till samlingsperson för oppositionen. Zourabichvili deklarerade högtidligt i EU-parlamentet att hon inte erkände parlamentsvalet eller någon ny president och att hon skulle förbli president till nytt parlamentsval hålls.

Även efter att parlamentet den 14 december valde Mikheil Kavelashvili till ny president fortsatte Zourabichvili att kalla sig Georgiens president och ställde krav på premiärminister Irakli Kobakhidzes avgång.

Hon fick stöd från EU, USA och Storbritannien. EU deklarerade sanktioner mot elva georgiska höga tjänstemän med anledning av påstådd polisbrutalitet. Storbritanniens utrikesminister David Lammy drog in alla projekt som landet hade i Georgien.

Den republikanske ledamoten i USA:s kongress Joe Wilson, ordförande för USA:s Helsingforskommission, kallade hedersordföranden för Georgisk dröm, miljardären Bdzina Ivanishvili, för korrupt, ”en älskare av Kina och Iran och hatare av Amerika, som försöker förvandla Georgien från en demokrati till en diktatur”, och uppmanade USA att stoppa kontakterna med Georgien.

USA beslutade om ekonomiska sanktioner mot Ivanishvili. EU:s ambassadör i Georgien Pawel Herczynski uttalade sig om parlamentsvalet 26 oktober som ett fuskval och fördömde den georgiska regeringens agerande mot demonstranterna som oacceptabel polisbrutalitet.

Liknande uttalanden kom från en rad EU-länder, främst Estland, Lettland och Litauen, ledande i det diplomatiska kriget mot Georgiens regering. Lägst gick kanske Litauens försvarsminister som skrev på X att ”ryska marionetter håller inte länge”.

Mitt i denna röra av diplomatiskt krig mot den georgiska regeringen dök Carl Bildt upp. ”Situationen kommer till sin spets efter den 29 december. Då måste EU och andra också bestämma vem de anser vara Georgiens legitima president”, skrev Bildt på X.

Bildt fick svar av den georgiska parlamentets talman Shalva Papuashvili: ”Efter 33 år av självständighet överväger andra nu att utse en vicekung i Georgien.”

Det diplomatiska kriget var huvudfrågan i den georgiska oppositionens fyra tv-kanaler, tidningar och radio, liksom i statsägda 1TV/GPB, med stor påverkan på allmänheten. Men regeringen stod fast, och tvekade aldrig i att fullfölja sitt regerande av landet med val av den nya presidenten den 14 december och presidentinstallationen 29 december.

Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze slog tillbaka anklagelserna från EU/USA.

– Dagens Georgien är inte Ukraina 2013. Det är en stat med starka institutioner och brottsbekämpande organ. Ukrainas scenario, som förstörde Ukraina 2013, är dömt att misslyckas i Georgien, sade Kobakhidze i 1TV.

Premiärministern slog fast att ”den radikala oppositionen har misslyckats, inklusive deras försök att pressa företagen”. Han gav också svar på tal om tidigare presidenten Salome Zourabichvilis löfte inför EU parlamentet om att inte lämna presidentresidensen och ämbetet.

– President Zourabichvili kommer att behöva lämna sitt uppdrag den 29 december. Låt oss se var hon fortsätter sitt liv – bakom galler eller utanför.

Den 29 december lämnade Salome Zourabichvili ämbetet och presidentresidensen. Dessvärre för EU och USA blev hon ingen martyr.

Efter valet av Georgiens nya president började flera länder att ta ställning. Först ut var Serbiens president Vučić som gratulerade Mikheil Kavelashvili till segern och bjöd honom till ett officiellt besök i Serbien.

Tre viktiga gratulationer kom från Turkiet, Armenien och Azerbajdzjan, de länder med vilka Georgien har gräns i söder. Kavelashvili tog emot gratulationer också från Ungerns, Kazakstans och Kinas presidenter.

På den andra sidan samlades de som bekämpar Georgiens regering och den nya presidenten. Utrikesministrarna i Estland, Litauen, Lettland, Danmark, Island, Finland, Sverige och Norge gjorde ett gemensamt uttalande där de krävde nytt parlamentsval och fördömde valet av Georgiens nya president. Så gjorde också Moldaviens president. Tysklands, Frankrikes och Polens utrikesministrar gjorde också ett gemensamt uttalande med samma innehåll.

Till mångas förvåning skickade Natos generalsekreterare Mark Rutte en nyårshälsning till Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze. ”Med alla mina bästa önskningar om ett gott och välmående nytt år.” En del vet när striden är förlorad och ny taktik bör förberedas.