Rødt – ett nytt norskt parti

Här sattes punkt för en sammanslagningsprocess som pågått sedan 2005
där Arbejdernes kommunistparti (Akp), Rød Valgallianse (RV) och
ungdomsförbundet Rød Ungdom (RU) lyckats nå en bred enighet om att
skapa ett nytt parti med RU som dess ungdomsförbund. Av kongressens
cirka 210 ombud kom i runda tal 50 från RU och resterande 160 var jämt
fördelade på RV och Akp.



– Jag är oerhört glad över att vi har lyckats ena den
revolutionära vänstern och kommunisterna i Norge i ett enda parti,
säger partiordförande Torstein Dahle till Proletären. Uppriktigt sagt
trodde jag inte detta skulle vara möjligt när vi startade processen för
snart två år sedan.



Total enighet

På kongressen var enigheten om att bilda partiet total. I
sammanslagningsprocessen har de tre organisationerna mejslat fram ett
genomdiskuterat partiprogram, nya stadgar och en överenskommelse om den
nya partiledningens sammansättning. Kongressen konfirmerade enstämmigt
allt detta.



I partiprogrammet fastslås statens karaktär som organ för den härskande
borgarklassen. Målet för Rødt är kapitalismens störtande, upprättandet
av socialismen för att därigenom “lägga en grund för upphävandet av
samhällets indelning i klasser. En sådan utveckling kan komma att leda
fram till ett reellt klasslöst samhälle – kommunismen”.



Programmet betonar den demokratiska sidan hos socialismen. Här
framhålls också vikten av att den borgerliga statsapparaten ersätts av
nya organ för folkmakten.



Välfärdssamhället

På kongressen återstod diskussioner om handlingsprogram och valmanifest
för höstens kommunval. I dessa val måste Rødt ställa upp under det
gamla namnet Rød Valgallianse, då vallagen inte tillåter namnändring
med så kort varsel.



Huvudpunkterna i handlings-planen för Rødt liknar i mycket det som står
i förgrunden för Kommunistiska Partiet. I centrum står värnandet om
välfärdsstaten. Viktigast är försvaret av den allmänna pensionen AFP,
där partierna i Stortinget är på god väg att upprepa den svenska
slakten av ATP.



Klimatkatastrofen är en annan viktig stridfråga som står högt på
dagordningen för Rødt. En tredje att stoppa den påbörjade masslakten av
mindre sjukhus runt om i Norge. Här spelar Norges medlemskap i EES en
viktig roll då landet därigenom ekonomiskt binds upp till den
nyliberala EU-ekonomin. Fortsatt nej till EU och utträde ur EMU står
därför högt på dagordningen för Rødt, men i EU-frågan är det för
närvarande viktigast att skapa ett stort folkligt tryck på regeringen
att lägga veto mot EU:s tjänstedirektiv.



Norge leds sedan 2005 av en koalitionsregering bestående av
Arbeiderpartiet (socialdemokraterna), Socialistisk Venstre och
Senterpartiet. Denna regering har inte gjort några grundläggande
förändringar av den tidigare borgerliga regeringen Bondeviks politik.
Varken i välfärdsfrågorna eller vad gäller Norges deltagande som
Nato-medlem i USA:s krig i Afghanistan. Det senare naturligtvis också
en central stridsfråga för Rødt.



Förankrade frågor

Målet för höstens kommunval är att göra det bästa valet någonsin under
namnet Rød Valgallianse. Idag har RV cirka 70 kommunfullmäktigeplatser
i femtiotalet kommuner och är representerat i tiotalet landsting.



Flera delegater tog i kongressdebatten upp vikten av att partiet deltar
i utomparlamentarisk kampen och för in de frågor som där reses i de
valda församlingarna. Samtidigt betonade andra framgångar i höstens val
som vägen till genombrott för Rødt.



– Vi kan vinna ordförandeskapet i två kommuner och då ska vi göra dem
till skyltfönster för Rødts politik, sade RU:s ordförande Mimir
Kristjansson.



– Vi ska bli stora och ska ta upp frågor som det råder bred
enighet om i folkdjupet, men som dessvärre inte avspeglas i de övriga
partiernas politik, sade också Torstein Dahle i talarstolen.



Men trots allt innebär bildandet av Rødt också nedläggning av ett
uttalat kommunistiskt parti i Norge. Återstår att se hur Rødt kan fylla
den norska arbetarklassens behov av ett sådant.



LARS ROTHELIUS

Proletären 11, 2007