Kommentar: Två kandidater, samma skräp
Om knappt tre veckor är det presidentval i USA. Republikanen och sittande presidenten Donald Trump mot Demokraternas Joe Biden. Två kandidater med en liknande agenda.
Presidentvalet i USA den 3 november handlar inte så mycket om vilken politik som ska föras efter valet, utan mer om Demokraterna ska lyckas avsätta Donald Trump.
Det embryo till en någorlunda progressiv rörelse som börjar byggas i USA, främst genom det klassiskt socialdemokratiska Democratic Socialists of America (DSA) där det också finns mer renodlade socialister, har tagit avstånd från Trump men samtidigt valt att inte stödja Biden.
Demokraternas mest kända vänsterröst i kongressen, Alexandria Ocasio-Cortez, har konstaterat att ”i vilket annat land som helst hade Joe Biden och jag inte varit med i samma parti”.
Medan AFL-CIO, som är USA:s motsvarighet till LO, tidigt ställde upp bakom Biden har andra stora fackliga organisationer som transportarbetarnas Teamsters först mycket sent tagit ställning för Biden – i första hand för att få bort Trump och hans direkt arbetarfientliga politik. Men också för att Kamala Harris, Bidens vicepresidentkandidat, som justitieminister i Kalifornien flera gånger ställde sig på arbetarnas sida i fackliga tvister.
Trump och Biden är två kandidater med stark förankring i storkapitalet. En mätning gjord i slutet av september och publicerad på sajten opensecrets.org visar att den 78-årige Joe Biden har fått drygt 708 miljoner dollar (cirka sju miljarder kronor) i kampanjbidrag. Merparten från så kallade SuperPacs, det vill säga kampanjorganisationer som drivs av stora företag och/eller stormrika privatpersoner.
Donald Trump, 74, har på samma vis fått ihop 595 miljoner dollar.
Det är företagshöjdare och miljardärer som förväntar sig att få ut något av ”sin” president. Donald Trump har också frikostigt delat ut ambassadörsposter och regeringsuppdrag till de som sponsrade honom i valet 2016.
Vilken är då den största skillnaden mellan Trump och Biden? Det finns egentligen bara en politisk fråga där de två kandidaterna skiljer sig åt på allvar: klimatet.
Trump har avskaffat de flesta av de miljölagar som Obama-administrationen drev igenom, och lämnat fältet öppet för bolagen att dra in vinster på en förstörd miljö. Han vill öka USA:s oljeproduktion och menar att klimatproblematiken är en bluff. Samtidigt har han kraftigt sänkt skatterna för företag och redan rika.
Biden är mer realist i klimatfrågorna. Han vill öka uttaxeringen av de som tjänar mest för att satsa mer på miljön och på sikt avskaffa oljeberoendet. Men löften är en sak, verkligheten en annan: Biden har tidigare, till exempel i vapenfrågan, visat att hans principer är till salu.
Medan Trump är öppet rasist och anhängare av högerextrema rörelser, har Biden tonat ner sina åsikter i de frågorna. Men det är bara ett tiotal år sedan Biden hyllade två av den amerikanska historiens största vit makt-anhängare i senaten, Jesse Helms och Strom Thurmond.
Skribenten Shannon Ashley på sajten medium.com menar att ”Joe Biden är inget annat än Demokraternas Donald Trump”.
Utrikespolitiskt är de överens. USA ska dominera världen. Även om Trump visat sin vilja att ta hem amerikanska soldater från de många krigen runt om i världen, har han på olika sätt attackerat Iran, Kuba, Venezuela och Bolivia – vilket inte Biden har något emot.
Men mest går deras åsikter ihop om Israel. Kamala Harris, 55, är en varm Israelvän och svuren fiende till palestiniernas frihetskamp.
– Jag lovar att Biden och Harris kommer att hålla fast vid våra obrytbara åtaganden gentemot Israel, däribland de oöverträffade bidragen både militärt och när det gäller underrättelseverksamhet, som Obama och Biden stod för. Vi garanterar att Israel alltid kommer att vara militärt överlägset (i området), sade Kamala Harris på en insamlingsmiddag nyligen, rapporterar USA Today.
Som vicepresident under Obama var Biden 2016 mannen bakom USA:s stöd på 38 miljarder dollar till Israels militära uppbyggnad.