Kommentar: Tveeggad dialog i Mexiko

Venezuelas regering har de senaste veckorna kunnat glädjas åt att de samtal som förs i Mexiko mellan regeringen och oppositionen lett till ett indirekt erkännande av Nicolas Maduro som landets legitima president. Samtidigt får förhandlingarna hård kritik från Venezuelas kommunistiska parti, PCV, som kallar dialogen för en ”pakt mellan eliter”.

Det var den 13 augusti som representanter för regeringen å ena sidan och oppositionens ”enhetsplattform” å den andra skrev under en avsiktsförklaring för de fortsatta förhandlingarna mellan parterna. I dokumentet nämns överhuvudtaget inte den ”interimsregering” som Juan Guaido sedan januari 2019 påstår sig företräda, trots att Guaidos gamla parti Voluntad Popular är ett av oppositionspartierna som ingår i den så kallade enhetsplattformen.

Istället står att läsa att några av punkterna på dagordningen är att sanktionerna mot Venezuela hävs, att landet får rätt till sina tillgångar — däribland Venezuelas guldreserv hos Bank of England – och att nationalförsamlingen och resten av Venezuelas institutioner erkänns.

Partierna i enhetsplattformen har också nyligen deklarerat att de kommer att ställa upp i lokalvalen som hålls i november, efter att ha bojkottat valen sedan 2018. Vid pressträffen försäkrade de att de har USA:s backning i beslutet.

– Jag kommer sitta i min fåtölj med mina popcorn framför tv:n och se Juan Guaido rösta den 21 november, var president Nicolas Maduros roade kommentar.

Den andra förhandlingsrundan mellan regeringen och den hårdföra delen av oppositionen genomfördes första helgen i september. Även efter den har det kommit belåtna kommentarer från regeringshåll. Förhandlingarna har också stöd från Washington, och även om USA tackat nej till (eller åtminstone inte tackat ja till) att sitta med oppositionen i Mexiko menar Maduro att de i praktiken förhandlar med Joe Bidens administration.

– När vi sitter ner vid bordet ser vi det som att vi sitter ner med USA:s regering eftersom de är politiker som är beroende av USA, sade Maduro i samband med förhandlingarna och syftade på oppositionsdelegationen.

Han försäkrade också att brott som oppositionsföreträdare varit inblandade i inte ska gå ostraffade och radade upp några av de grövsta.

– Den extrema oppositionen har åsakat venezolanska familjer mycket skada, bland annat genom stölden av Citgo (dotterbolaget till det venezolanska statliga oljebolaget PDVSA), kidnappningen av mer än 8 miljarder dollar i utländska bankkonton och beslagtagandet av guldet i Bank of England, sade Maduro.

Men frågan är hur det blir med ansvarsutkrävandet. Faktum är att en person som Freddy Guevara släpptes från fängelset i direkt anslutning till att förhandligarna skulle börja i augusti. Guevara hade då suttit arresterad sedan mitten av juli för terrorism, uppvigling och förräderi, för att enligt anklagelserna ha finansierat våldsamma gäng i Caracas för att destabilisera landet.

Nu ingår Freddy Guevara, en nära allierad till Guaido, istället i oppositionsdelegationen i Mexiko, där en av oppositionens viktigaste punkter är ”politiska rättigheter för alla”, och garantier för att ställa upp i val.

De rättigheterna och garantierna verkar dock inte gälla Eduardo Saman, som ställer upp i borgmästarval i Caracas på kommunistpartiets valsedel. Utan någon förklaring har valmyndigheten plockat bort Saman som kandidat och vägrar svara på varför, trots att såväl Saman själv som PCV kräver det.

Här bör också påpekas att regeringspartiet PSUV (Venezuelas förenade socialistparti) nog inte bara ska fira att den notoriskt splittrade oppositionen är på väg att enas om att utmana regeringen i vallokalerna. PSUV vann tillbaka nationalförsamlingen med förkrossande majoritet i valet 2020 tack vare att den största delen av oppositionen bojkottade valet. Enas högern igen kan det bli tufft i valen i november för PSUV.

Samtidigt får regeringen svidande kritik från PCV för att i förhandlingarna i Mexiko sälja ut Venezuelas tillgångar och öppna upp för att landet åter ska underordna sig Washingtons ekonomiska politik. Bland annat vänder sig kommunisterna emot att parterna i Mexiko redan är överens om att Venezuela ska ansöka om att få tillgång till Internationella valutafondens så kallade särskilda dragningsrätter (en internationell valutareserv att använda vid transaktioner) och öppnar för samarbete med andra nyliberala institutioner.

”I Mexiko tillagas på låg värme Venezuelas underkastelse under en finansiell ’räddningsplan’ med nyliberalt makroekonomiskt åstramningsprogram styrt av villkor som de multinationella institutionerna sätter”, skriver PCV och fortsätter: ”Med pakten i Mexiko ger Maduros regering efter för imperialismen”.

Ännu är pakten inte sluten, men regeringen har onekligen frågor att besvara. Tyvärr verkar viljan att lyssna på den våldsamma högern motsvaras av ett desto dövare vänsteröra.