Kommentar: Tveksam ny könstillhörighetslag

Är det verkligen samhälleligt försvarligt att ungdomar i 16-årsåldern själva ska kunna bestämma sitt juridiska kön? Är det ens socialt rimligt att i tonåren, i brytningstiden mellan att vara barn till att påbörja vuxenlivet, då frågor av existentiell karaktär är helt normala, kunna fatta så livsavgörande beslut?

Låt vara att vårdnadshavarens medverkan krävs, men även det kan ifrågasättas. Frågorna måste ställas, oavsett utgången i omröstningen i riksdagen den 17 april om det nya lagförslaget ”Förbättrade möjligheter att ändra kön” som lagts fram av socialutskottet.

Förslaget kan i huvudsak indelas i två delar: att ändra juridiskt kön, samt transpersoners möjlighet till underlivskirurgi.

Vid födseln fastställs det biologiska könet som bygger på de yttre genitalierna. På det grundas sedan det juridiska könet som anges i folkbokföringen. I debatten om det nya lagförslaget används både uttrycket självbestämmande och att själv bestämma sin könsidentitet.

Men den nya lagen medger inte självbestämmande i den meningen att själv knappa in personliga uppgifter till Skatteverket på datorn. En enklare medicinsk utredning ska göras och ansökan göras av vårdnadshavaren med barnets skriftliga samtycke.

Med könsidentitet är frågan lite mer komplicerad. Den kan delas upp i två delar som samverkar; det biologiska könet med den könsliga utveckling som är biologisk och den samhälleliga och sociala synen på kön som påverkar alla barn redan från tidig ålder.

Denna samhälleliga påverkan får inte underskattas i utvecklingen av könets identitet. Hurdan ska man vara för att vara en riktig kvinna eller en riktig man, det är frågor som unga ställer. Kanske är den samhälleliga normen inte så lockande.

Sedan millennieskiftet har antalet personer som fått diagnosen könsdysfori ökat i Sverige. Ökningen som kunnat konstateras under de senaste tio åren gäller främst bland barn och unga vuxna och i synnerhet bland dem som registrerats som flickor vid födseln.

Antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori bland personer med registrerat kön flicka i åldern 13-17 år har ökat med närmare 1.500 procent sedan 2008. Under samma tid ökade antalet fall av könsdysfori bland personer med registrerat kön man i ålder 18-24 år med 400 procent. Ökningen är tydlig men kunskap om vad ökningen beror på finns inte, skriver Socialstyrelsen (2020).

Börja där. Fråga ungdomarna om hur de ser på framtiden. Fråga flickorna hur de uppfattar livet som kvinnor. Kanske är det en helt sund protest mot ett patriarkat och en allt aggressivare kapitalism som tar sig uttryck i utbildningshets och skönhetsideal som känns omöjliga att uppnå, förmedlade genom influencers som uppfattas som framgångsrika. Den propagandan drabbar alla och värst drabbas flickor i arbetarklassen.

Dessutom är det vanligt med flera samtidiga psykiatriska diagnoser som depressioner och ångestsjukdomar bland unga flickor. Det behöver också redas ut innan en så drastisk åtgärd som könsbyte blir aktuell. 

Sveriges kvinnoorganisationer, de båda riksorganisationerna för kvinnojourer, enskilda kvinnojourer, för att nämna några var starkt kritiska och tillbakavisande till det förslag som lades fram för några år sedan. Flera efterfrågade konsekvensutredningar av ett nytt begrepp som självidentifiering av kön och andra konsekvenser för kvinnors enskilda rum. Inget av det är genomfört så kritiken kvarstår.

Att det finns människor som anser sig leva i fel kön och behöver samhällets stöd för åtgärder måste man ha respekt för. Formellt sett finns möjligheten för transpersoner att vara som de vill idag men många mår ändå dåligt och utsätts för diskriminering i samhället.

För Kommunisterna är den enda raka hållningen att välkomna alla människor i kampen för ett annat samhälle, där klassidentitet är överordnad könsidentitet och för ett jämställt samhälle där destruktiva könsroller bekämpas.

Vera Peterson
Kvinnopolitisk sekreterare, K