Landet lider av stor bostadsbrist, i synnerhet i de större städerna, dit inflyttningen hela tiden ökar. Oppositionens kritik handlar om att regeringen har misslyckats med att bygga tillräckligt många bostäder samt att man inte gjort tillräckligt för att rusta upp de många dåligt byggda hus som finns på bergslutningarna runtom Caracas och på många andra håll i Venezuela.
– Regnovädret är såklart inte regeringens fel, men regeringen bär ansvaret för att ha underlåtit att se efter bostäder där man sedan tidigare vet att jordskred har inträffat och som därför utgör en omedelbar säkerhetsrisk, säger Jorge Molina, miljöchef i ett område i Caracas som domineras av oppositionen.
Visserligen är bostadsbristen enorm och många hus är direkt hälsovådliga att bo i. Men det råder heller inte något tvivel om att oppositionen och de regimkritiska tidningarna i Venezuela, har gjort sitt bästa for att misskreditera och skuldbelägga Hugo Chávez regering för det som har inträffat.
– Det är ju inte så att en högerregering skulle ha prioriterat upprustandet av fallfärdiga hus i olika förorter, eller för del delen klarat av att bygga fler bostäder än som nu har skett, konstaterar Diego Salas, taxichaufför i Caracas och tillika regeringsanhängare.
Dessutom är den rådande bostadssituationen till stora delar ett arv från tidigare regeringar, ett faktum som totalt har negligerats i debatten av Chávez kritiker. President Chávez, som har bedyrat att bostadssituationen i landet är en personlig utmaning för honom, har sedan en tid tillbaka också initierat flera stora byggprojekt i syfte att komma till rätta med problemen. Och för att konkret visa att han solidariserar sig med de drabbade av regnovädret, och sannolikt också för att vinna sympatier och positiv publicitet, har han låtit 26 drabbade familjer bo i hans presidentpalats i Miraflores.
För en knapp månad sedan beviljades president Chávez rätten att styra under dekret under de kommande 18 månaderna, med det uttalade syftet att vidta de åtgärder som krävs för att bygga upp landet igen efter översvämningarna. Bemyndigandet innebär en rätt för Chávez att lagstifta på nio olika områden; från infrastruktur till internationellt samarbete.
Oppositionen i Venezuela har reagerat kraftigt och menar att folkviljan nu i realiteten är satt ur spel och att översvämningarna endast är en tacksam ursäkt för Chávez för att utestänga oppositionen från all form av inflytande. Beviljandet av dekretet innebär att presidenten framöver i praktiken får ett betydligt större svängrum än vad som speglas av det nya parlamentets sammansättning, där oppositionen efter valet i september förra året har betydligt fler mandat än tidigare (67 av totalt 165 mandat).
Många regeringsanhängare menar dock att oppositionen medvetet försöker dramatisera den nya lagen och utmåla den som odemokratisk i syfte att misstänkliggöra Chávez ambitioner och vinna politiska poänger.
Att styra genom dekret är på intet sätt en ny företeelse i Venezuela, utan har funnits i den venezuelanska grundlagen sedan demokratin infördes 1958, och har också använts av tidigare presidenter. Detta är fjärde gången som Chávez fått dessa extraordinära befogenheter sedan han blev president 1999.
– Till att börja med kritiserade oppositionen den rådande bostadssituationen och skyllde allt på regeringen och framställde det i princip som om det var Chávez själv som beställt regnet. Och nu, när Chávez endast försöker vidta de åtgärder som oppositionen har efterlyst, då kritiseras också det, säger Diego Salas.
