Varför inflation?

Under årets första månader har inflationen åter börjat stiga i Sverige efter en viss dämpning under 2024. Många frågar sig naturligtvis varför. Svaret är mycket enklare än vad politikerna och de stora massmedierna vill få oss att tro. 

Inflation blir det av följande skäl: 

1. De som har något att sälja höjer helt enkelt priserna på det de säljer. Varför? För att slå vakt om/höja sina vinster. 
2. Importerade varor blir dyrare. Varför? För att den svenska kronans värde gentemot andra länders valutor har sjunkit.
3. Riksbanken höjer räntan, vilket bland annat påverkar boendekostnaderna för lånefinansierade bostadsrätter och villor samt för hyresrätter.

Lite mer utförliga förklaringar:

Angående prishöjningarna: Den svenska dagligvaruhandeln domineras av tre koncerner, Ica, Coop och Axfood (Hemköp, Willys, Tempo och Citygross). Konkurrensen dem emellan är begränsad varför det är riskfritt att höja priserna, särskilt som de alla har samma strävan efter ökade profiter. 

Angående importerade varor: I dag bestäms värdet på kronan av utbud och efterfrågan. Om de som växlar svenska kronor mot andra valutor – det vill säga säljer kronor – är fler än de som växlar till sig svenska kronor – det vill säga köper svenska kronor – så sjunker kronans värde. Och det finns de som har intresse av det, nämligen de svenska exportkapitalisterna samt turistnäringen.

Fram till början av 1980-talet hade Sverige en fast växelkurs och därför reglering av hur mycket man fick växla till sig av utländsk valuta. Detta gillade inte exportkapitalisterna. Först såg de till att avskaffa valutaregleringen. Sedan började de växla svenska kronor mot utländska valutor.

Dels använde de egna pengar men också massor av lånade pengar. För att stoppa detta höjde Riksbanken styrräntan till 500 procent. Svensk ekonomi klarade inte en så hög ränta, så Riksbanken fick ge sig.

Den fasta växelkursen övergavs till förmån för en marknadsstyrd växelkurs. Den svenska kronans växelkurs störtdök. Under den fasta växelkursen kostade en dollar cirka fem kronor. I dag är priset/växelkursen cirka tio kronor. Exportkapitalisterna vann, och vi som behöver köpa importerade varor förlorade.

Angående Riksbankens räntehöjningar: Den uttalade avsikten är att göra det dyrare att låna och därigenom minska efterfrågan, vilket ska förmå säljarna att sänka priserna. Följden blir ökad arbetslöshet när efterfrågan sjunker samtidigt som många priser stiger, inte minst boendekostnaderna.

Av de kostnader som hyran för en lägenhet ska täcka utgörs cirka 30 procent av räntor, som fastighetsägaren har att betala. Räntehöjningarna är därför en anledning till de senaste stora hyreshöjningarna. Alltså en viktig del av inflationen.

Detta erkänns av Riksbanken genom att ha två mått på inflation: Dels KPI, konsumentprisindex, dels KPIF, där F står för fast ränta. I måttet KPIF är räntehöjningen inte medräknad, vilket gör att KPIF är lägre än KPI. KPI är det riktiga måttet för inflation.

Vad skulle man istället kunna göra mot inflationen? 

För det första: Införa pris- och hyresstopp. Regering och riksdag har i dag den lagliga möjligheten att göra detta. Lagen heter SFS (Svensk författningssamling) nr 1989:978 och den ger möjlighet till både pris- och hyresstopp.Men kapitalisterna vill inte det, och då vill heller inte de styrande politikerna det.

Vidare skulle man kunna återinföra valutaregleringen och en fast växelkurs bestämd av riksdagen via Riksbanken. 

Men… 

Båda dessa åtgärder strider mot EU:s regler. Helt centralt för EU är fri prissättning och fria kapitalrörelser. Och EU:s regler övertrumfar svensk lag, till och med svensk grundlag. Det visar sig då återigen vad EU är till för: att försvara kapitalisternas intressen. Och kapitalisterna är måttligt intresserade av inflationsbekämpning. 

Den pågående inflationen möjliggörs av ökad skuldsättning hos konsumenterna. Enligt finansmarknadsstatistiken från april 2024 uppgick de svenska hushållens skuldsättning till 4.935 miljarder kronor.

Kronofogden meddelade den 27 januari 2025 att det finns skulder hos den på 138 miljarder kronor, en ökning med 16 procent sedan årsskiftet 2023/2024. Antalet skuldsatta har under denna tid ökat med över 20.000 personer till 436.996 personer vid årsskiftet.