Tyskt val i skuggan av Ukraina
När Tyskland går till val på söndag sker det mot bakgrund av såväl terrorattentat som den kris EU-etablissemanget genomlider på grund av USA:s och Rysslands fredssamtal om Ukraina.
På söndag går närmare 60 miljoner röstberättigade tyskar till valurnorna för att välja de 630 ledamöter som kommer att utgöra förbundsdagen. Valet, som annars skulle hållits i höst, utlystes av förbundskansler Olaf Scholz i december förra året, efter att den så kallade trafikljusregeringen spruckit en månad tidigare.
Då fick finansminister Christian Lindner från det liberala partiet FDP sparken av Scholz efter interna slitningar i regeringen. Scholz socialdemokratiska SDP och den återstående regeringspartnern De gröna överlevde inte en förtroendeomröstning i förbundsdagen, och nyvalet var ett faktum.
Nu ligger SPD på drygt 15 procent i opinionsundersökningarna, och De gröna på drygt 13 procent. Störst på närmare 30 procent är kristdemokratiska CDU, vars partiledare Friedrich Merz tippas bli ny förbundskansler.
I en tv-sänd partiledardebatt i söndags uteslöt både Merz och Scholz att de sitter i samma regering efter valet, en så kallad storkoalition som förra förbundskanslern Angela Merkel ledde i nio av sina tretton år som kansler.
Istället lär högerpopulistiska AfD och partiledaren Alice Weidel få en nyckelroll i regeringsförhandlingarna. AfD ligger på runt 21 procent i mätningarna.
De gröna får omkring 13 procent i opinionsmätningarna, medan vänsterpartiet Die Linke ligger strax över femprocentspärren. Det vänsterpopulistiska BSW, som leds av Sahra Wagenknecht, ligger strax under spärren.
Det främlingsfientliga AfD gynnas förmodligen av de terrorattacker utförda av asylsökande som skakat Tyskland på sistone, och debatten som följt på händelserna. Den senaste i München i torsdags, då en man körde en bil rakt in i en facklig demonstration.
AfD, som fått öppet stöd från Trumps högra hand Elon Musk inför valet, förordar en mer neutral hållning till konflikten i Ukraina och har kritiserat den krigiska hållning som inte minst den avgående utrikesministern Annalena Baerbock från De gröna företräder. De vill lyfta sanktionerna mot Ryssland och är motståndare till att skicka vapen till kriget.
Samtidigt har AfD, likt SD i Sverige, tonat ner sin EU-kritik. I söndagens debatt sade Alice Weidel att AfD inte vill att Tyskland ska lämna EU, men att man vill se större självständighet för medlemsstaterna.