De krafter som besegrade IS i norra Syrien, som byggde samhällen med demokratiska principer, feminism och jämställdhet, blir idag övergivna, förföljda, och etniskt rensade. Samma krafter som skyddade världen från extremism och islamism, samma människor som räddade oss från det mörker som Daesh (IS) hade lagt över världen, är samma människor som idag jagas, torteras, och slungas från tak.
Samtidigt legitimerar och samarbetar EU och vår nuvarande regering med de jihadistiska krafterna och inte med hjältarna som offrade sina liv för kampen mot terrorism och islamism.
Detta är ett historiskt svek.
Den nuvarande svenska regeringen och EU har länge påstått att de står för demokrati och mänskliga rättigheter som universell princip, men var står de nu när kurderna är under attack?
Jo, vi ser dem skaka hand med Ahmed al-Sharaa (som använde namnet Abu Muhammed al-Jolani när han var al-Qaida-ledare) och samarbeta med hans så kallade övergångsregering i Syrien, ett agerande som tvättar al-Qaidas arv rent och gör islamistiskt våld politiskt acceptabelt.
Men inget av detta sker i ett vakuum. Turkiet spelar en central och aktiv roll i detta förtryck. Som Nato-stat, EU-partner och nära allierad till väst driver Turkiet sedan länge ett systematiskt krig mot all form av kurdisk självbestämmanderätt. I Rojava sker detta genom militär ockupation, direkta angrepp och genom aktivt stöd till den syriska regimen och dess militär – i ett gemensamt mål: att krossa varje försök till kurdisk frihet, demokratiskt självstyre och politisk organisering.
Turkiets attacker mot Rojava är inga ”säkerhetsoperationer”. De är ett försök att utplåna ett alternativt samhällsprojekt som hotar Erdogans auktoritära nationalism, ett projekt där kvinnor leder, minoriteter skyddas och makt decentraliseras. EU:s och Sveriges tystnad inför detta, samtidigt som Turkiet belönas politiskt och diplomatiskt, gör dem medskyldiga.
Resultatet har blivit att över 100.000 kurder just nu är på flykt, till fots i jakt på fred och trygghet i en värld som vägrar ge dem det, trots allt som kurderna offrat för den. Samtidigt står tusentals kurder stadiga och kämpar mot de onda krafter som befinner sig i Syrien just nu.
Det som nästan inte rapporteras alls är att kurder och människor världen över organiserar sig. Mot denna bakgrund har olika nätverk och organisationer lanserat en kampanj riktad mot Moderaterna och Ulf Kristerssons regering, med kravet att stoppa finansieringen av den al-Qaida-anknutna HTS-regim som nu attackerar Rojava. Allt fler organisationer ansluter sig.
I ett valår råder en ovanligt bred politisk samsyn om det djupt skadliga i att svenska skattemedel går till extremistiska grupper som begår krigsbrott, avrättningar och skändningar. Deras mål är att nå ut brett med information om Moderaternas samarbete med HTS. Genom detta finns en verklig möjlighet att stoppa hundratals miljoner till samma regim som nu angriper Rojava, och därmed bidra till att framtvinga ett stopp på attackerna.
Samtidigt ansluter kurder från alla fyra delar av Kurdistan till försvaret av Rojava. Människor världen över mobiliserar sig politiskt och humanitärt, men detta nämns knappt i västerländsk media. Rapporteringen är fragmentarisk, ytlig eller helt frånvarande. Och tystnaden är inte neutral. Den är politisk.
EU bär ett djupt ansvar. Genom passivitet, diplomatiskt erkännande och samarbete med reaktionära krafter bidrar unionen till att slå sönder det enda verkligt demokratiska alternativ som vuxit fram ur Syriens ruiner.
Även Israels roll måste uppmärksammas. Israel, som Sverige dessutom fördjupar samarbetet med, har enligt uppgifter gått med på att dela underrättelser och utforska ”kommersiella möjligheter” med den nya syriska maktstrukturen för att stärka diplomatiska band. I denna geopolitik är kurderna återigen förhandlingsbara. Ett folk utan stat, men med ett högt moraliskt pris, offras för strategiska intressen.
Och medan världen tittar bort händer något som borde skrämma alla: hundratals ISIS-fångar har flytt. De hölls fängslade av just de kurdiska styrkor som nu attackeras. De som bar det tyngsta ansvaret för att hålla Daesh borta från världen är nu under belägring – och konsekvensen är att samma extremister som världen en gång fruktade åter släpps fria.
Detta angår oss alla.
Till dig som läser: Ställ krav på dina politiker. Kräv att den svenska regeringen och EU slutar legitimera jihadistiska och auktoritära krafter. Kräv att de står upp för dem som stod upp för oss. Sätt press. Skriv. Prata. Sprid. Dela. Tvinga dem att lyssna.
Kräv av mainstream media att de gör sitt jobb: att rapportera objektivt, nyanserat och sanningsenligt om vad som faktiskt sker i Rojava (norra Syrien).
Kurderna stod upp mot extremismen när världen behövde dem som mest. Nu är det världen som sviker.
Detta svek kommer att dömas av historien. Frågan är bara: var stod du när det hände?
Misrî Kasirga, statsvetare
