Vill ta kamp för jobben på Göteborgs Kex
– Det är kapitalismen som är problemet, säger Henrik Stenberg på Göteborgs kex. Han och Livsklubben på Göteborgs Kex i Kungälv tänker ta kamp för jobben när ägaren Orkla vill flytta till Riga.
Trots att det under en tid har varit uppenbart för de anställda att något har varit på gång, så kom ändå beskedet om flytten av Göteborgs Kex som en chock för arbetarna.
– Vi har fått höra länge att vi haft för dåligt volymutfall men alla har bara jobbat på. Nu blev det konkret, säger Henrik Stenberg, styrelseledamot i Livsklubben på Göteborgs Kex i Kungälv.
– Folk grät och var helt förstörda men redan dagen efter var alla tillbaka och körde.
Den genomsnittliga anställningstiden bland de 250 arbetarna på fabriken i Kungälv är hög. Många har arbetat på ”Kexen” hela livet, och flera har inte mer än nio års grundskoleutbildning.
– Det är dem man vill kämpa för, säger Henrik Stenberg. Är man 55 år och saknar gymnasieutbildning har man ju inte en chans på arbetsmarknaden.
Ägarna, det Norgebaserade industrikonglomeratet Orkla, hävdar att anledningen till flytten är att den nuvarande platsen vid Nordre älv inte tillåter den planerade expansionen. De menar också att Riga bara är ett av alternativen. Men det blir alltmer uppenbart att det är de lettiska lönerna – en tredjedel av de svenska – som lockar.
Kommunstyrelsens ordförande Miguel Odhner menar att man ska försöka komma överens med Orkla om en ny plats i Kungälv, men han har kritiserats för att föra Kungälvsborna bakom ljuset av Moderaterna, lokala Utvecklingspartiet och Socialdemokraternas majoritetskollega Miljöpartiet. Dessa hävdar att kommunen redan erbjudit Orkla gratis mark men att bolaget ändå inte nappat. Med en flytt till Riga i Lettland kan Orkla sänka lönekostnaderna från nuvarande 140 miljoner om året till 30 miljoner.
Orkla hävdar att anledningen till flytten är att den nuvarande platsen vid älven inte tillåter expansion. Men det blir alltmer uppenbart att det är de lettiska lönerna – en tredjedel av de svenska – som lockar.
– Det går inte till på det viset med ett företag som sänker sina lönekostnader med 100 miljoner kronor, inte ens om vi ger dem 100 miljoner kronor. Det ligger hos de fackliga vad de kan göra, säger Anders Holmensköld (M) till Kungälvs-Posten.
– Livs har tagit in en så kallad löntagarkonsult som ska räkna på Orklas siffror på hur mycket de kan tjäna på en flytt. Vi hoppas kunna hitta alternativ, berättar Henrik Stenberg.
Men är det inte lite vanskligt att försöka tävla med kapitalisterna på kapitalisternas villkor? Det är ju självklart att de kommer tjäna pengar på en flytt.
– Visst är det så. Orkla är ju ett aktiebolag och de gör inget utan att tjäna på det. Men för att ta ett exempel: En ny modern fabrik kräver ju mindre arbetskraft och då blir kostnadsskillnaden mellan Kungälv och Riga mindre.
– Sen tänker jag också gå runt och fråga de andra på golvet hur de vill kämpa.
Förra året vanns två viktiga segrar av de anställda på Orkla, en på Åland och en i Norge. Taffels chipsfabrik i Haraldsby räddades mot ägaren Orklas nedläggningsplaner genom protester bland annat i form av en namninsamling. Här lyckades man också få politiker och näringsliv på sin sida mot flyttplanerna. I norska Rygge lyckades en facklig kampanj stoppa Orklas planer på att flytta Iduns ketchupfabrik till Sverige.
Samtidigt finns det i minnet hur det inte räckte med att hela Bjuv gick ut och protesterade mot flytten av Findus ärtfabrik. Riskkapitalisterna i Nomad Foods gick vidare med flytten till Tyskland ändå. I franska Bulogne-sur-Mer stoppade arbetarna nedläggningen av Findusfabriken genom strejker och protester, och såg till att både lokal- och riksmedia rapporterade om det hela.
– Ja, det kanske krävs att arbetet stannar på fabriken för att man ska lyckas stoppa flytten, funderar Henrik Stenberg.
Även om Henrik Stenberg och hans arbetskamrater måste ta kampen mot Orkla hemma i Kungälv, ser han själv flytthotet som en del av något större.
– Det är kapitalismen som är problemet. Hur det än blir är det ju arbetarklassen som drabbas, antingen här eller i Lettland. Och vilka arbetsvillkor har de där?