"Lönedumpningen måste stoppas"

För de arbetare som börjar samlas till halvtvå-rast behövs inga som förklarar vad arbetskraftimport innebär. Att byggföretagen importerar billig arbetskraft, från framförallt Östeuropa och Baltikum, är något som alla som samlas runt borden i de orangea byssjorna, stött på. Det är vardag numera i byggbranschen, och har varit så en längre tid.

– Det har ju varit tillåtet i flera år, eftersom Sverige inte gick med i övergångsreglerna. I långa loppet måste ju även regeringen fatta att det inte håller. Har vi alltför många utländska firmor får vi till slut inga skatteintäkter, resonerar Gunnar Andersson, murare på Peab.

– Men det är ju EU-makten som gäller nu, och den står över regeringen. Sedan vet jag inte om regeringen verkligen bryr sig om att få in skatter längre, svarar Ulf Nilsson som är plåtslagare. 

• Vet ni under vilka villkor de utländska arbetarna jobbar under?
– Det är svårt att få reda på när de inte pratar svenska. Vi kan ju inte kommunicera med varandra. säger Janne Kristensson, också murare.
Skåne drabbat

Det utbryter en liten diskussion om hur vanligt det är att utländsk arbetskraft betalas full lön enligt avtal. Bengt-Olof Lidén som precis kommit in och satt sig vid bordet berättar om det närliggande bygget där importerad arbetskraft betalas full lön enligt avtal, men jobbar 14 timmar om dagen, måndag till lördag.

– Skåne är mer drabbat än oss, där är det ju importerad arbetskraft på hela byggen, berättar Bengt Olof Lidén.

– Även Stockholm, med närheten till Baltikum, inflikar Tapio Juntunen.

Arbetslaget berättar att det förutom östeuropéer och balter, också stött på vitryssar på en del byggen.

– Men vitryssar får väl inte komma hit, de är ju inte med i EU, invänder Gunnar Andersson från bordet bredvid.

– Ja, men det kan ju vara så att det är ett tyskt företag som i sin tur hyr in vitryssar som är underentreprenörer. Sådant går ju inte att hindra, säger Ulf Nilsson.

– Man måste ju säga att det inte är fel att utländska arbetare kommer hit och arbetar i områden där det råder brist på arbetskraft, men självklart ska de då också ha fullgoda löner och samma villkor, poängterar Ulf Nilsson.

• Hur har Byggnads agerat tycker ni?
– Ja, jag tycker att Byggnads agerat efter förmåga, och gått ut rätt starkt i den här frågan. Det är ju vi som är Byggnads, och det gäller att vi också säger ifrån, och gör något mot det här, svarar Bengt-Olof Lidén.

– Men vad kan Byggnads göra nu? Det finns ju lagar och förordning, och EU har ju sagt åt de att de inte kan göra som i Vaxholm, resonerar Janne Kristensson.

• Men vad tycker ni borde göras?
– Återigen måste man säga att det inte är fel att utländska arbetare kommer hit, men de måste ha samma villkor som oss, annars blir det självklart lönedumpande, säger Ulf Nilsson.

– Men ett givet krav är ju att alla som arbetar har samma grundlön, även utländsk arbetskraft, fortsätter han.

Lika löner
Diskussionen gör en utvikning kring de svenskar som varit utomlands och arbetat, som i Tyskland och i Norge. Har de också varit ute i Europa och fungerat lönedumpande? Nej, så är det inte, enas man snabbt kring fikabordet. Då fick de svenska byggnadsarbetare som var ute samma löner och det är det som är själva grundfrågan.

Samtalet återvänder till den svåra frågan om vad som borde göras åt problemet med arbetskraftimporten.

– Men det handlar ju nu om att få upp lönerna för dem som kommer hit, så länge vi har de EU-regler vi har, konstaterar Janne Kristensson.

I byggbranschen börjar bli det svårt med arbete. Ulf Nilsson berättar att 380 byggnadsarbetare redan blivit varslade i Göteborg senaste tiden. Hur kommer det att påverka lönerna och arbetsvillkoren när det finns stora grupper arbetslösa byggnadsarbetare som dessutom har lämnat a-kassan under högerregeringen?

Varsel
Snickarna och plåtslagarna på Eriksbergsplatåns fikarum hör om varsel varje dag.

De har inte hört något annat än att deras byggnation ska fortsätta, men vid det närbelägna området Kvarnen i Göteborg så kommer det bara att dras presenningar över byggplatsen. Arbetet ska stannas upp för att återtas när det finns pengar. Scener som kan bevittnas i u-länder, där kapital plötsligt kan ta slut.

De lägenheter som byggs vid Eriksbergsplatån kostar mellan tre och fem miljoner, och alla är naturligtvis bostadsrätter.

– Det har ju funnits ett tryck på bostadsrätter nu under högkonjunkturen. Människor med pengar som tror sig göra en bra affär, ett klipp, men hur det blir nu när ekonomin går ner vet man inte, säger Janne Kristensson och tittar ut mot de dyra lägenheter som börjar ta form.

– Samtidigt är det ju bostadsbrist här i landet, ungdomar har ingenstans att bo, fyller Ulf Nilsson i. Det går bra att stödja bankerna med 1500 miljarder, men inte byggande för vanligt folk.

– Och bonusarna har bankcheferna kvar, trots att de kört verksamheten i botten, konstaterar Bengt-Olof Lidén och skakar på huvudet.

– Det är en byggkris på gång, eller vad ska man säga? Ulf Nilsson, ställer frågan ut i luften till sina arbetskamrater.

– Ja, det måste man ju säga, bekräftar Henrik Borg, snickare från bordet bredvid.  Varenda firma varslar ju nu efter vad man hör. För ett tag sedan togs det in folk, men det har bara kommit så, säger Henrik Borg och knäpper med fingrarna för att visa hur snabbt det gått från högkonjunktur till lågkonjunktur.

Klockan blir 14.00 och rasten är slut. Byggnadsarbetarna droppar ur från byssjorna och återgår till arbetet. Den 20 november ska
riksdagen rösta om en lag som säger att EU:s rätt står över deras rätt att slåss för bra löner och drägliga arbetsvillkor.

PÄR JOHANSSON
Proletären 46, 2008