Hoppa till huvudinnehåll
Av

Riksdagen svek arbetsrätten

Riksdagen röstade klockan 23.22 den 20 november ja till EU:s Lissabonfördrag. Sverige blev därmed det 25:e av EU:s 27 länder att säga ja till Lissabonfördraget.



Lissabonfördraget är, enligt riksdagsmajoriteten, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden. Röstsiffrorna efter maratondebatten blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda röster. Av de 39 ledamöter som röstade nej var 20 vänsterpartister, 18 miljöpartister och 1 centerpartist. De 13 som lade ned sin röst var 8 socialdemokrater, 3 kristdemokrater och 2 centerpartister.

Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EU-kommissionärer, mer makt till EU-parlamentet och en permanent ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. De stora medlemsländerna stärker sin ställning på de mindre medlemsländernas bekostnad.
Majoritetsbeslut

Det innebär också att EU går över från enhällighet till majoritetsbeslut på en rad områden. Det handlar framför allt om straffrätt och polissamarbete. Dessutom slås det fast att EU ska utveckla ett gemensamt försvar samtidigt som medlemsstaterna ingår en ömsesidig försvarsförpliktelse av modell Nato och förbinder sig att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för militära äventyr i omvärlden.

Sammantaget är de förändringar som Lissabonfördraget innehåller de mest omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt, allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i folkomröstningen om medlemskap i EU.

Trots att LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills Lavalutredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under riksdagens omröstning.

Även miljöpartiet beklagar riksdagens beslut att anta Lissabonfördraget, trots försöken att få igenom en vilandeförklaring.

Två länder kvar
I Tjeckien ska författningsdomstolen i slutet av november offentliggöra sitt beslut huruvida Lissabonfördraget stämmer överens med den tjeckiska författningen. Skulle domstolen finna att fördraget strider mot landets konstitution blir det sannolikt svårt för det redan EU-kritiska tjeckiska parlamentet att godkänna fördraget.

Irland röstade den 12 juni nej till Lissabonfördraget. Fortfarande är inget sagt om eller när Irland ska ha en ny folkomröstning där Irlands nej till fördraget eventuellt kan bli ett ja. Opinionen mot Lissabonfördraget har blivit ännu starkare sedan folkomröstningen. Och utan ett ja från alla EU:s länder faller Lissabonfördraget.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 48, 2008