Reallönesänkningar slår hårt mot hyresgäster
43 procent av alla hyresgäster betalar mer än 40 procent av sin inkomst i boendekostnader. Förklaringen är att hushållens inkomster stagnerat – och att det ekonomiska skyddsnätet i praktiken är borta. ”Utvecklingen har pågått i snart 20 år”, säger Ragnar Bengtsson, utredare på Hyresgästföreningen.
Den ekonomiska utsattheten för hyreshushåll har förvärrats ordentlig på bara två år. Detta konstaterar Hyresgästföreningen i sin rapport Hyresgästerna 2024 – Ekonomi och utsatthet.
För två år sedan, 2022, var det 29 procent av alla hyreshushåll som betalade mer än 40 procent av sin inkomst i boendekostnader. Idag är siffran uppe i hela 43 procent.
Denna utveckling bör klassas som ett reellt samhällsproblem, menar Ragnar Bengtsson, utredare på Hyresgästföreningen och författare till rapporten.
– Ska vi fortsätta fatta beslut så att fattiga får det tuffare i förhoppning att de ska ta sig i kragen? Om samhället istället upphör med denna typ av politik och hjälper medborgarna med konsumtionen så kommer det bli bättre.
Den ekonomiska utsattheten för Sveriges hyresgäster går hand i hand med en ekonomisk stagnation som drabbat stora delar av västvärldens befolkning sedan ett decennium tillbaka, menar Ragnar Bengtsson.
– Sedan 2015 har det pågått en trend där vi inte sett några inkomstökningar alls i stora delar av samhället. Har man stagnerade inkomster för stora delar av befolkningen under några år… då gör det kanske inte så mycket. Men utvecklingen har pågått i snart 20 år.
Den ekonomiska stagnationen är resultatet av en lång tids attacker mot stora delar av det sociala och ekonomiska skyddsnätet i Sverige. Ersättningen för både a-kassa, bostadsbidrag och försörjningsstöd har blivit allt lägre men också svårare att utnyttja.
– Det här är inte raketforskning, konstaterar Ragnar Bengtsson. Helt plötsligt blir det rimligt att jobba som Foodorabud med en lön som är väldigt svår att leva på. Och utvecklingen är inte unik för Sverige, även fast vi kanske gjort mer än andra för att påskynda den.
– Vi får inte glömma bort att det finns många som tycker detta är en bra utveckling för samhället. Om det är rätt eller fel får vara upp till var och en, men utvecklingen är ett faktum. Man vill pressa människor till att ta lågbetalda jobb.
När den nyliberala politiken dessutom kombineras med stor invandring blir effekten större eftersom utbudet av billig arbetskraft skjuter i höjden, menar Ragnar Bengtsson.
– Om samhället får fler människor med en låg utbildningsnivå och en sämre förankring på arbetsmarknaden så kan detta också förvärra de stagnerade inkomsterna. Men detta är inte heller exklusivt för Sverige, utan en global tendens.
Och när stagnerande inkomster för en stor del av befolkningen möter inflationssiffror på närmare 12 procent så kommer allt fler att få problem med att betala hyran. När fastighetsägarna får ökade kostnader kopplat till underhåll och räntor – och de samtidigt vill upprätthålla samma höga vinstmarginaler som innan – väljer de att kompensera med kraftiga hyreshöjningar.
– Som fastighetsägare sitter man på den finansiella risken eftersom man äger fastigheten. Vilket är helt riktigt och rimligt. Det är så förhållandet ska se ut. Men fastighetsägarna gillar inte detta. Det logiska borde vara att avvakta med enorma hyreshöjningar och ta några jobbiga år, eftersom hyresgästernas inkomstökning ligger platt.
Men vad är då lösningen? Ragnar Bengtsson pekar på den förda bostadspolitiken – eller snarare avsaknaden av den – där bostadsbristen håller nere löneökningarna i samhället.
– På grund av att vi saknar en vettig bostadspolitik så har vi en brist på bostäder på de ställen där ekonomin expanderar. Det är ett strukturellt fel som gör att personer inte kan få upp sina löner.
– En vd som flyttar till Sollefteå för ett jobb kommer inte ha några problem med att hitta en bostad. Det är värre för industriarbetaren. Risken är då att man stannar kvar där det är svårt att få jobb. Vissa påstår att marknadshyror kan lösa problemet. Men då kommer fabriksarbetaren istället betala två tredjedelar av sin högre inkomst i hyra. Något som gör det ännu svårare att flytta.
Proletären har sökt LO för en kommentar angående den ekonomiska stagnationen och den ekonomiska utsattheten, kopplat till löneökningarna, men ej fått svar.