Det nya Saab

Ty när kvartalsrapporten för tredje kvartalet visade på lägre försäljning än väntat skrevs årsprognosen för producerade bilar ner. Och när prognosen skrivs ner höjer aktieägarna på ögonbrynen. Och för att inte förlora anseende gäller det att visa handlingskraft. Och hur visar man handlingskraft? Jo man sparkar några arbetare. Visst känns det nytt och fräscht?

C:a 200 man kommer inte att få sin visstidsanställning förlängd när den löper ut den 22 dec. En välriktad käftsmäll till julklapp minst sagt. Men vi har varit där så många gånger förut så det är nästan ingen som ens orkar rycka på axlarna längre.

I snart ett helt decennium har det varje år sparkats folk lagom till jul. En del företag har som tradition att bjuda sina anställda på jultallrik medan Saab bjuder på uppsägningar, varsel eller som förra året nedläggningsbesked.

Anledningen i år sägs vara fortsatt svag försäljning vilket säkert är helt sant. Och så här i slutet på året är det traditionsenligt rätt så trögt för våra bilhandlare. Att ge bort en splitter ny bil brukar väl inte speciellt ofta nämnas som årets julklapp så vitt jag kan minnas.

Sen fram i vår brukar det gå lite bättre igen. Då börjar medelklassen se fram mot semestern och fler slår till och köper nytt än under resten av året. Detta är inga nyheter utan något som brukar upprepas från år till år.

Det var fackmöte i lördags för press och karossfabrikerna. Där informerade verkstadsklubbens nya ordförande Håkan Skött om läget. Han sa bland annat att det från fackets sida har funnits en förståelse för den försiktighet som Saabledningen har visat genom att anställa så många på visstid nu när man inte riktigt visste varthän det barkade.

När jag ställde frågan om det var så här det skulle komma att se ut framöver. Att vi sparkar några visstidare vid jul och tar in nya på vårkanten som i sin tur sparkas nästa jul osv fick jag ett lite luddigt svar om att ”det sa jag inte att det är så det kommer att bli”, men inget tydligt svar om att ”så tänker vi inte tillåta att det blir” heller.

Det är lätt att anta att Håkan Skött tycker det är ganska skönt att det finns visstidare att kasta ut istället för att sätta sig i jobbiga varselförhandlingar. Men det lär vi aldrig få höra sägas högt i sådana fall.

Vidare sades på mötet att Saab och Spyker helt enkelt inte har råd att behålla några övertaliga ett par månader till ”vårrushen” kommer igång. En sanning som ekar ganska ihåligt när samma stackars fattiga företag tydligen har råd att betala produktionsdirektör Gunnar Brunius 1,2 miljoner i lön.

Trovärdigt skulle ett sådant påstående bli först om dessa herrar i ledningen kom överens om att under rådande omständigheter sänka sina egna löner och försöka hanka sig fram på förslagsvis 30000/mån tills vindarna vänt och pengarna rullar in i företaget. Det är ju i alla fall mer än vad de som får jobbet gjort tjänar.

Men några sådana populistiska spektakel kommer ju givetvis inte på tal. Nej bättre då att sparka några arbetare. Så har vi ju alltid gjort förut.

Så mycket för det där nytänkandet…