Protesterna i Biskopsgården fortsätter

Skolstrejken på Sjumilaskolan pågick hela förra veckan. På onsdagen blev Patricia Rydhult, en av talespersonerna för föräldrarna på Sjumilaskolan, kallad till möte med Biskopsgårdens skolchef Hans Wettby.

– Han ville peka ut mig som ansvarig för skolstrejken, som en uppviglare, berättar Patricia Rydhult. Han ville få mig att avbryta strejken.

Men Patricia Rydhult är varken uppviglare eller ensam ansvarig för skolstrejken. När övriga föräldrar fick höra att Patricia Rydhult blivit kallad till möte med skolchefen lät reaktionerna inte vänta på sig. Istället för en ensam förälder fick Hans Wettby möta en till brädden fylld aula med upprörda föräldrar.

– Jag tycker som ni, skolan behöver mer resurser, försökte Hans Wettby. Men jag är bara skolchef, jag ansvarar för pengarna, det är politikerna som fattar beslut.

Hans Wettbys triumfkort var en powerpointpresentation med ekonomiska tabeller och siffror.

Ahmed Elagonz, som tillsammans med Patricia Rydhult höll i mötet, lät sig inte imponeras av Hans Wettbys sifferexercis.
– Jag bryr mig inte om siffror och budgetar. Jag bryr mig om att mina barn får en framtid.

Flera föräldrar uttryckte stor oro över framtiden för Biskopsgårdens barn, om skolorna försämras ytterligare.

– Våra barn är redan i utanförskap, sade Abdurahim Yousuf. Barn som är mindre än 15 år är ute på nätterna. Barnen måste få lära sig svenska så att de kan gå vidare till gymnasiet. Annars kommer de att gå vidare till fängelse. Politikerna måste tänka på framtiden, på barnens framtid.

Till de samlade föräldrarnas hörbara uppskattning avslutade Patricia Rydhult mötet, med en enkel uppmaning till skolchefen.

– Ta med våra åsikter till politikerna. Inte en enda lärare ska bort. Det finns pengar till kungabröllop och AMF-bonusar. Ta pengarna där. Vi fortsätter strejken tills vi vunnit! 

Också på Biskopsgårdens övriga skolor är föräldrarna oroliga och upprörda. På torsdagskvällen mötte skolchef Hans Wettby föräldrarna på Landamäreskolan.

Föräldrarna fick ta del av samma powerpointpresentation, samma siffror och samma ursäkter, som föräldrarna på Sjumilaskolan kvällen innan.

Camilla Tengman, en av initiativtagarna till mötet, var kritisk till skolchefens försök att skylla besparingarna på politikerna.
– Det är du som skriver rapporterna politikerna fattar beslut på.

Camilla Tengman frågade också om skolchefen trodde att elevflykten från områdets skolor kommer att lösas med ytterligare nedskärningar. Skolchefen blev svaret skyldig.

Samtidigt som föräldrarna på Landamäreskolan mötte skolchefen, hade stadsdelsnämndens politiker bjudit in till frågestund på biblioteket på Vårväderstorget.

Skolbesparingarna var det naturliga ämnet. Många föräldrar var oroliga för hur nedskärningarna kommer att påverka deras barns utbildning.

Krister Gustafsson (S), Elias Andrews (MP) och Anita Carlstedt (M) visade en enad front för att försvara besparingarna.

– Vi är fritidspolitiker, vi bryr oss om skolorna lika mycket som ni gör, sade miljöpartisten Elias Andrews. Men vi måste ta hänsyn till de ekonomiska ramarna.

Politikerna fick mothugg av Ahmed Elahouz, som tillsammans med Patricia Rydhult representerade Sjumilaskolans föräldrar.

– Vi pratar om två olika saker. Vi pratar om barnen, skolan och framtiden. Ni pratar budget och pengar.

Han fick medhåll från övriga mötesdeltagare.

Föräldrar och boende i Biskopsgården godkänner inte politikernas budgetslaveri, det visar den gångna veckans kamp mot nedskärningarna.

WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 14, 2009


Vem är det egentligen som bryter mot lagen?
Skolstrejker är ett brott mot skolplikten. Men nedskärningarna i Biskopsgårdens skolor är också ett lagbrott.

Barn bosatta i Sverige omfattas av skolplikt, som normalt gäller för barn från 7 till 16 år. Skolplikten är inskriven i skollagen, så när föräldrarna på Sjumilaskolan håller sina barn hemma i en skolstrejk är det i formell mening ett lagbrott.

Skollagen säger att ”om en skolpliktig elev i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte gjort på vad dem ankommer för att så skall ske, får styrelsen för utbildningen vid vite förelägga elevens vårdnadshavare att iaktta sina skyldigheter”.

Hårda ord, även om vitet inte får förvandlas till fängelsestraff. Men är det i enighet med lagen att skära ner nio miljoner på skolan?

Enligt skollagen skall skolplikten motsvaras av rätten att få utbildning inom det offentliga skolväsendet.

I skollagens första kapitel, andra paragrafen, framgår att alla barn och ungdomar, oberoende av kön, geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet.

Där står också att ”utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmet, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar”.

I samma kapitels tolfte paragraf står vidare att den som är huvudman för det offentliga skolväsendet, till exempel Biskopsgårdens stadsdelsnämnd, ”ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag”.

Föräldrarna i Biskopsgården förtvivlar över att en försämrad skola kommer förneka deras barn rätten att bli fullvärdiga samhällsmedlemmar.

Lärarna på skolorna larmar om att de inte kommer att kunna erbjuda en fullgod undervisning om nedskärningarna genomförs.

Så vem är det som bryter mot lagen?