Förortsungdomar som vill förändra

Fyrahundra ungdomar från hela Sverige deltog i den första förortsriksdagen någonsin. I Studenternas Hus i Göteborg där arrangemanget ägde rum sprudlade det av liv, trots att solen sken utanför och parkerna och stranden lockade.

Tre huvudsakliga programpunkter fyllde schemat; diskussion med representanter för riksdagspartierna, polisens roll i förorten och medias rapportering från förorten. Däremellan bjöds det på underhållning i form av bland annat teater och estradpoesi.

Rättvisepolitik
I diskussionen med partierna deltog Mehmet Kaplan miljöpartiet, Anna Johansson socialdemokraterna, Muharrem Demirok centerpartiet samt Maria Berntsson kristdemokraterna. Därmed var både regeringen och oppositionen företrädda, men det var svårt att se någon tydlig politisk skillnad mellan dem. Istället visade programpunkten politikernas ovilja att diskutera situationen i landets förorter.

Muharrem Demirok drev denna linje längst, genom att göra frågan om diskriminering av människor med invandrarbakgrund till en fråga om identitetspolitik. Om man bara väljer att se sig själv som svensk och struntar i vad andra tycker så är frågan löst, resonerade centerpartisten.

Med tanke på socialdemokraternas vandring högerut är det kanske symptomatiskt att Mehmet Kaplan var den ende som argumenterade mot centerpartisten. Kaplan var också ensam om att överhuvudtaget diskutera nedmonteringen av samhällsfunktionerna i förorten.

– Det krävs ett rättviseperspektiv, sade han och publiken applåderade.

Viktig konferens
Utarmningen av förorterna hade även i övrigt en undanskymd roll på Forix, och det kan tyckas synd att deltagarna inte gavs möjlighet att diskutera hur de själva vill förändra sina bostadsområden.

Samtidigt är det uppenbart att Förorternas riksdag fyller en mycket viktig funktion i den offentliga diskussionen. Inte minst pekar det höga deltagarantalet på ungdomarnas behov av att träffas och själva formulera och diskutera hur de kan utforma sin framtid. För en gång skull talades det inte om dem, utan de stod själva i fokus.

En av initiativtagarna till arrangemanget, Abdulkader Habib, har sagt att en av tankarna bakom förortsriksdagen är att återskapa folkrörelsesamhället. Det var också ett myller av organisationer och föreningar som deltog med bokbord, och de fick alla möjlighet att kort presentera sin verksamhet från scenen.

På så vis uppmuntrades deltagarna att engagera sig, för ”demokrati är mer än att rösta vart fjärde år”, som projektledaren Nabila Abdul Fattah sa.

Nästa år ska Förorternas riksdag hållas i Malmö och året där-efter i Stockholm. Risken är stor att behovet av en förortsriksdag är minst lika stort då som idag.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 20, 2008


Nabila Abdul Fattah: Engagemanget är stort
Projektledare för Förorternas riksdag är Nabila Abdul Fattah. Mellan allt arbete att få Forix att flyta på får Proletären en pratstund med henne.

– Det finns ett stort engagemang i förorten, men det stannar där. Det stannar i diskussionerna på fiket, i tvättstugan eller i köket. Vi ville att de åsikter som ändå finns tas upp till debatt och att resten av samhället lyssnar till dem, förklarar Nabila Abdul Fattah.

– Från början är Förorternas riksdag ett initiativ från Sveriges Unga Muslimer, och jag blev anställd som projektledare. Ungdomsstyrelsens bidrag står för alla kostnader.

Projektet har pågått under en relativt lång tid. Det har hållits flera möten både i Stockholm och i Göteborg där ungdomar har diskuterat och förberett Forix. Utifrån det har konferensens tre huvudteman vuxit fram; diskussion med partipolitiker om vikten att rösta, polisen i förorten och medias spegling av förorten.

• Varför valde ni de här ämnena?
– Jag tycker det är viktigt att vi engagerar oss varje dag, men en början är att rösta. Finns inte den grundläggande viljan att ta del i samhället så kommer inte det vardagliga engagemanget heller, säger Nabila Abdul Fattah.

– Det är också viktigt att förortens ungdomar träffas och diskuterar de attityder som finns mot dessa utsatta områden, från både polisen och media. Vi vill ge en annan bild av de områden som vi bor i.

Projektet fortsätter
Samtidigt tycker Nabila att det inte får glömmas bort att det finns verkliga problem i förorten, som inte löser sig med diskussioner om attityder och fördomar, som till exempel boendestandard, arbetslöshet och social utsatthet.

• Vore det naturligare att lägga arrangemanget i förorten?
– Nej, det ska vara lika lätt för alla förortsbor att komma hit, och nu är det lika långt från Frölunda och Tynnered som det är från Angered och Bergsjön, svarar Nabila Adbul Fattah snabbt och ställer en motfråga:
–Varför ska vi inte vara i de centrala delarna av stan? Förorterna är en del av Sverige och Göteborg, och det är vårt centrum också.

Nabila Abdul Fattah påpekar att Göteborg bara är början, och att projektet kommer rulla på.

–Jag är realist, och inser att det inte kommer ske stora förändringar bara för att vi håller en sådan här konferens. Men det är en början. Det har kommit massor av ungdomar från hela Sverige, och de får chansen att för första gången träffa andra som lever under liknande förhållanden.

– Jag tror att Förorternas riksdag ger en självkänsla och en säkerhet för att kunna börja förändra, säger Nabila Abdul Fattah innan hon måste rusa till nästa programpunkt.

PÄR JOHANSSON
Proletären 20, 2008