Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Vi kan vinna om vi kämpar”

”Sälj inte våra hem” och ”bevara allmännyttan” står det på plakaten som hyresgäster i Bredäng tillverkar. På måndag hålls ännu en demonstration mot Stockholmspolitikernas planerade utförsäljning av över 1000 lägenheter i allmännyttan.


Det är onsdagskväll och dörren står öppen till Hyresgästföreningens lokal på Ålgrytevägen i Bredäng. Får den borgerliga majoriteten i Stockholms stadshus sin vilja igenom kommer lokalen, tillsammans med 1052 lägenheter i förorterna Bredäng och Kärrtorp, att inom en månad vara såld till det privata bostadsbolaget Primula Byggnads AB.

Men än så länge är lägenheterna gemensam egendom och hyresgästerna fortsätter att protestera mot den påtvingade försäljningen av deras hem. På måndag kallar de till ännu en demonstration utanför stadshuset när kommunfullmäktige sammanträder.

Den senaste veckan har Hyresgästföreningens lokal på Ålgrytevägen förvandlats till plakatverkstad. När Proletären kommer på besök är Kerstin Krook ensam och först på plats. Hon väntar otåligt på såväl deltagare som material till tillverkningen av plakat. Kerstin Krook, som har varit hyresgäst hos Svenska Bostäder sedan 1968, är pensionerad lärare och aktiv i Hyresgästföreningen.

– Det är väldigt många äldre som bor här. I mitt hus har de flesta bott här sedan husen byggdes. Vi är besvikna över att allmännyttan raseras, som vi har varit med och byggt upp.

Som så många andra hyresgäster är hon upprörd över att politikerna vill sälja bostäderna över huvet på de som faktiskt bor i lägenheterna.

– Vi har bara blivit ställda inför faktum genom att Svenska bostäder delade ut flygblad om försäljningen tidigare i somras. De måste ha vetat om vad som varit på gång mycket längre. Jag hoppas verkligen att vi kan stoppa det här, säger Kerstin Krook.

Vi har anlänt till Hyresgästföreningens lokal i sällskap med Anita Salvén och Sirkku Spolander. Det är första kvällen som lokalen på Ålgrytevägen är öppen för plakatmålning, men det har pågått aktiviteter mot utförsäljningen under hela sommaren.

När försäljningsplanerna blev kända tog Anita Salvén tillsammans med några grannar initiativ till en namninsamling för att protestera. Sedan dess har det rullat på med möten, flygbladsutdelning, insändare och demonstrationer.

Rörelsen bland hyresgästerna, i såväl Bredäng som i Kärrtorp, har fått så stor uppmärksamhet att den inte kan kan ignoreras av politikerna.

Kommunfullmäktige har flyttat fram datum för beslut till den 17 oktober, och kampen påminner just nu om ett utnötningskrig.

– Vi har flyttat fram våra positioner, och jag tror att vi kan vinna det här om vi fortsätter att kämpa, säger Anita Salvén när hon sammanfattar aktiviteterna så här långt.

Hyresgästföreningen har stöttat protesterna genom att låna ut lokaler och stå för kostnaderna för att trycka flygblad, kopiera affischer och allt annat som hör en proteströrelse till.

– Vi stöttar våra medlemmar i de lokala protesterna, förklarar Daniel Harc som just kommer in genom dörren med famnen full av blivande plakat.

Daniel Harc är anställd av Hyresgästföreningen, och han är medveten om att det som händer i Bredäng och Kärrtorp inte är någon engångsföreteelse.

– Stockholms stad har sålt ut över 30000 lägenheter i allmännyttan, det är ganska uppenbart att det som händer just nu i Bredäng och Kärrtorp är en del av något större.

• Hur agerar ni i Hyresgästföreningen mot utförsäljningarna?
– Vi utgår från vad våra medlemmar vill. Vill medlemmarna i ett bostadsområde ombilda till bostadsrätt så stöttar vi det och ser till att ombildningsprocessen går rätt till. Så kommer vi att agera här också, om försäljningen går igenom vill vi att alla fakta ska var kända.

– Framförallt vill vi så klart värna hyresrätten.

Kaffe och smörgåsar står framdukade, och de hyresgäster som en efter en droppar in tar för sig. Allt som allt är det ett tiotal som sluter upp. En del känner varandra sedan tidigare, som grannar och jobbarkompisar, men det är också människor som lärt känna varandra genom att kämpa tillsammans. En del är aktiva inom Hyresgästföreningen och någon har lockats hit av affischer i trapphusen.

Runt fikabordet fördelas affischer och flygblad som ska spridas i området inför kommande demonstration. Diskussionen handlar om utspel från politikerna, reaktioner bland grannar och inte minst spekulationer kring om det är möjligt att inte bara kämpa, utan att också vinna.

– Men då kan vi inte sitta här och dricka kaffe, påpekar någon som tycker det är dags att sätta i gång med plakatmålningen.

Stora vita plakat fördelas ut på borden, liksom spritpennor av olika kulörer. De samlade aktivisterna är redo att skrida till verket.

– Men vad ska jag skriva? Jag har aldrig målat något plakat förut, funderar Sirkku Spolander.

– Det väljer du själv. Skriv det du känner, säger Anita Salvén uppmuntrande.

”Bevara allmännyttan” står det i stora textade bokstäver, när Sirkku Spolander en stund senare betraktar sitt första plakat. Och runt om i lokalen fylls plakaten med tydliga innehåll i samma stil.

När Stockholmspolitikerna samlas till möte på måndag kommer de inte att kunna undgå budskapet från hyresgästerna: ”Sälj inte våra hem”, ”Rädda Hyresrätten”, ”Bevara allmännyttan” och ”Sälj inte ut!”.
Fakta

”Vi kan vinna om vi kämpar”

Allmännyttan
  • De allmännyttiga bostadsföretagen byggdes upp i huvudsak under perioden efter andra världskriget och fram till och med 1960-talet, för att bygga bort trångboddhet och bostadsbrist.
  • Allmännyttan äger idag ungefär hälften av hyresbeståndet, resten ägs av kapitalistiska bostadsföretag. Allmännyttan utgör en dryg femtedel av det svenska bostadsbeståndet.
  • Bostadsföretagen inom allmännyttan ägs helt eller huvudsakligen av kommunen. Tidigare kunde bolagen drivas utan vinstsyfte men från och med 2011 gäller att de ska drivas affärsmässigt.
  • Det nyliberala regelverket gör att kommunerna inte längre får subventionera de allmännyttiga bolagen vid exempelvis renoveringar.
  • Den 1 juli 2007 avskaffades den så kallade tillståndsplikten, vilket innebär att kommunerna numera kan sälja ut hela eller stora delar av sina allmännyttiga bostadsbolag utan att begära länsstyrelsens tillstånd.
  • Sedan tillståndsplikten avskaffades har två kommuner, Åtvidaberg och Lomma, sålt alla sina allmännyttiga bostäder. Tolv av Sveriges 290 kommuner saknar allmännytta.
  • 2008, året efter att tillståndsplikten avskaffades, fördubblades försäljningen av allmännyttiga bostäder. Då såldes det nästan 18000 bostäder, sedan har det minskat något (14400 lägenheter 2009 och 15000 lägenheter 2010).
  • De flesta kommuner sålde bara ett litet antal lägenheter, medan sju kommuner stod för mer än 75 procent av alla sålda lägenheter. Det flesta försäljningarna sker i Storstockholm. 2008 såldes 11294 lägenheter i bara i Stockholms kommun, medan Göteborg sålde 276 och Malmö finns inte ens med på listan över fler än 40 sålda lägenheter.
  • Den kraftigaste minskningen av hyresrättens andel och ökningen av bostadsrättens andel har skett i Storstockholm. Utanför storstadsområdena ändrades inte fördelningen mellan hyresrätt och bostadsrätt i flerbostadshusbeståndet.
  • År 2008 såldes däremot fler bostäder till privata fastighetsägare än till bostadsrättsföreningar i Stockholms stad. Det var då en nyhet, eftersom de sålda lägenheterna tidigare bara blivit bostadsrätter.
  • Den vanligaste anledningen till försäljningar av allmännyttan är att kommunerna vill få in pengar till underhåll och upprustning. I vissa fall, framförallt borgerligt styrda kommuner, är motiven uttalat ideologiska, som att ”alla ska få äga sin bostad”. I den aktuella utförsäljningen av Svenska Bostäders lägenheter i Stockholmsförorterna Bredäng och Kärrtorp är det ett uttalat syfte att minska allmännyttans dominans.
  • Under 2010 köpte allmännyttan i 31 kommuner in drygt 900 lägenheter från andra fastighetsägare.
  • Hyresrätten dominerar flerbostadshusen, men andelen har minskat från 75 procent till 69 procent mellan åren 1990 och 2007, medan bostadsrättens andel ökade.
  • En allt större del av bostadsbeståndet i Sverige ägs av utlandsbaserade företag. Stockholms och Göteborgs kommuner är de två största ägarna. På tredje och fjärde plats i storleksordning kommer två utlandsbaserade företag, ACTA (Norge) och Akelius Invest Ltd (Bahamas). På sjunde plats kommer det första privatägda svenska aktiebolaget, Stena AB.
  • Källa, Boverket