Därför utplånades Hiroshima

Den sjätte augusti 1945 förvandlades Hiroshima till grus och aska när USA släppte världs-historiens första atombomb. Tre dagar senare släpptes nästa bomb över Nagasaki. Hundratusentals människor dödades när USA med det nya supervapnet skulle demonstrera sin makt för att forma efterkrigstidens världsordning. Det var detta som atombomberna handlade om.

Det handlade inte om att rädda liv genom att tvinga fram en ovillkorlig japansk kapitulation. Det japanska nederlaget var redan ett faktum.

Det gällde tvärtom för president Harry Truman och USA:s imperialister att utnyttja tillfället innan den japanska kapitulationen var påskriven att visa upp sin bomb för att genom atombombsdiplomati trycka tillbaka de sociala och antikoloniala krafternas framväxt i allmänhet och Sovjetunionen i synnerhet.

Den antifascistiska alliansens slagord om alla människors lika värde, mot rasism och för alla folks frihet togs på allvar av miljoner människor i kolonierna och inom arbetarklassen i kapitalismens kärnländer.

Ur segern skulle en ny värld födas ur fascismens och förtryckets aska. I land efter land växte kommunistpartier och nationella befrielserörelser som bärare av denna framtidsdröm.

Antifascismens slagord, som formulerats för att vinna stöd för kriget bland folken i kolonierna och inom arbetarklassen i de egna länderna, blev nu ett hot mot segerherrarna i Washington och London.

Andra världskriget innebar visserligen en seger för den brittiska imperialismen som för andra gången på bara 30 år hade lyckats slå tillbaka hotet från den tyska imperialismen.

Men det brittiska lejonet var utbränt och dess glansdagar över. Istället för John Bull var det Onkel Sam som hade musklerna att försvara västvärldens globala dominans. Den imperialistiska ledartröjan skeppades över Atlanten och den orättvisa världsordningens huvudstad var inte längre London utan Washington.

Genom USA:s monopol på det fasansfulla atomvapnet skulle den gamla ordningen skyddas, om än under lite nya former. Att hundratusentals civila i Hiroshima och Nagasaki fick sätta livet till var ett pris värt att betala enligt kalla krigets hökar i Washington.

Även om USA:s kärnvapenmonopol sedan länge är brutet fyller kärnvapnen samma funktion idag som den yttersta garanten för USA-imperialismens globala dominans.

Det är därför ingen slump att USA under 2000-talet har ökat sina satsningar på kärnvapen med över 20 procent. Den militära rustningen motiveras med kriget mot terrorism, en minst sagt svårsmält propaganda för att motivera kärnvapenrustning. Atombomber är ett dåligt vapenval för att slå mot terroristnätverk.

USA och Ryssland har tillsammans nästan 95 procent av världens kärnvapen och med tanke på de ökade spänningarna bör Hiroshima och Nagasaki aldrig glömmas. Dessa städers öden utgör ett skrämmande bevis på de mänskliga konsekvenserna när makt och profiter ska skyddas.