Hoppa till huvudinnehåll
Av

Färre än en av tio får full a-kassa

Endast 9 procent av de arbetslösa med a-kassa får ut 80 procent av sin tidigare lön. Regeringens höjning av taket i a-kassan stoppades av Alliansen och SD. Var tredje arbetslös tvingas dessutom låna pengar för att klara sig.


Två gånger om året (veckorna 6 och 35) mäter Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) kompensationsgraden bland landets arbetslösa med a-kassa.

Tydligare uttryckt mäts hur många av de arbetslösa med a-kassa som får ut 80 procent av sin tidigare lön.

Enligt statistiken för vecka 35 år 2014 får endast 9 procent ut 80 procent av sin tidigare lön. Detta räknat på de som var heltidsanställda när de blev arbetslösa. Räknas även de som var deltidsanställda in, blir andelen något högre.

Tidigare under 2014 redovisade SO även statistik som visar att nästan var tredje arbetslös var tvungen att låna pengar för att klara sin försörjning.

Den låga a-kassan har också öppnat upp för en marknad av privata försäkringsbolag som betalar resterande summa upp till 80 procent av lönen. Exempelvis erbjuder Swedbank en sådan försäkring, men för att vara berättigad till ersättning får man inte ha deltagit i en strejk.

Enligt nuvarande regler är a-kassan 80 procent av lönen, men taket i a-kassan är satt till 18.700 kronor i månaden. Det betyder att om man tjänat över 18.700 kronor före skatt, räknas den a-kassa man får ut ändå på 18.700.

80 procent av 18.700 är 14.960 kronor, som är det högsta beloppet man kan få i a-kassa. Efter skatt blir det lite drygt 10.000 kronor, vilket alltså är i nivå med försörjningsstödet.

Som en parentes kan nämnas att utav de 115.000 personer som får försörjningsstöd, får nästan hälften det enbart för att de är arbetslösa. Det är alltså en stor grupp arbetslösa som inte ens får någon a-kassa. Många av dessa har blivit utförsäkrade enligt de regler som Alliansregeringen införde.

Taket i a-kassan har legat på samma nivå sedan år 2002. Då fick 75 procent av de arbetslösa ut 80 procent av sin tidigare lön. Nu är den siffran alltså nere på 9 procent.

Att det sjunkit så kraftigt beror på att lönerna stigit, samtidigt som taket varit oförändrat. Under perioden har dessutom priserna stigit med nästan 20 procent. Man får alltså rejält mycket mindre för 10.000 kronor idag jämfört med 2002.

I S-MP-regeringens budgetförslag aviserades en höjning av taket till 20.025 kronor. För den som tjänat 25.000 i månaden skulle den faktiska ersättningen ökat med 3400 kronor i månaden. Det var denna budget som Alliansen och Sverigedemokraterna valde att fälla i budgetomröstningen i december 2014.

Resultatet av budgetomröstningen är att Alliansens budget med oförändrat tak i a-kassan kommer gälla under hela 2015. I april lägger regeringen sin vårproposition, och först då blir det klart om S och MP håller fast vid sin ambition att höja taket i a-kassan.

Först i september beslutas om budgeten för 2016 och framåt.