När propagandalögnerna avslöjas – Ukrainska bluffbilder blev "bevis" för rysk invasion

Det är onsdag 11 februari 2015. Senator James Inhofe intar talarstolen i senaten i Washington. Nu ska medborgarna i USA – och övriga världen – få se vad som verkligen pågår i östra Ukraina.

Republikanen från Oklahoma skräder inte med orden när han går till angrepp mot Putin och hans vänner på ukrainsk mark.

”Vi har Ryssland inne i området som tillsammans med separatisterna gör fruktansvärda saker, saker som är lika fruktansvärda som de IS gör”, förklarar James Inhofe och ber en medhjälpare att plocka upp ”bevisen”.

Ett stort ark hålls upp med tre bilder föreställande ryska stridsvagnar och texten ”Ryska trupper träder in på ukrainskt territorium”.

James Inhofe pekar på arket och säger:

”Putin fortsätter att säga att vi inte har några ryssar på plats där med separatisterna, det är inte vi, vi gör det inte. Men titta, här är de.”

Som exempel på de illdåd som Ryssland och separatisterna gör sig skyldiga till visar senatorn ett nytt ark med bilder på torterade och halshuggna kroppar.

Var detta de bevis för den ryska militära inblandningen som världen väntat på?

Nej.

Kort efter att bilderna publicerats på webben kom sanningen fram. Det hela var så uppenbart att en tidning som New York Times, som är en del av mediedrevet mot Ryssland, skrev om avslöjandet som avslöjades som bluff.

En av bilderna var tagen i höstas och visade ukrainska separatiststyrkor medan de andra två visade ryska trupper. Fast inte på ukrainsk mark. Nej, det var rysk trupp på plats i den georgiska utbrytarrepubliken Sydossetien 2008.

James Inhofes framträdande skulle kunna avfärdas som ett utspel av en reaktionär senator. Men detta var inget personligt påhitt från Inhofe.

Han hade fått bilderna överlämnade till sig när en stor ukrainsk delegation av militärer och politiker besökte Washington i november förra året.

Detta var alltså det bästa ukrainarna hade att erbjuda när de skulle förse sina US-amerikanska vänner med ”bevis” för att Rysslands pågående invasion.

Att ukrainska företrädare ljuger och manipulerar för att övertyga världen om Rysslands ondska är inget nytt. Även kupppresident Petro Porosjenko har dragit till med rövarhistorier så grova att företrädare för USA tvingats säga att de inte kan bekräfta att uppgifterna är sanna.

Det bör tilläggas att en av senator Inhofes sju år gamla bilder från Sydossetien publicerades senast i augusti förra året av Ukrainas utrikesdepartement som ”bevis” för den ryska invasionen.

Att propagandan avslöjas är viktigt. Problemet är motrösterna är alltför få och svaga i förhållande till det högljudda drevet från politiker och medier.

För de flesta människor i Sverige och övriga västvärlden lär lögnerna fortsatt vara ”sanningen”.