Hoppa till huvudinnehåll
Av

Ledarkrönika: Varför välja mellan tid och pengar?

Kommunals medlemmar får själva betala för sin arbetstidsförkortning när orken inte räcker till.


Till Kommunals kongress som börjar idag, har det inkommit hela 66 motioner som på olika sätt kräver en arbetstidsförkortning, i huvudsak till sex timmar om dagen eller 30 timmar i veckan. Kommunals ledning yrkar på avslag, och tar stöd i sin egen nyutkomna rapport Arbetstidsförkortning: Tid är pengar. 

Här påstår man att medlemmarna inte vill ha sex timmars arbetsdag. Men den undersökning man baserar detta på är en likadan webbundersökning som den kritiserade undersökning som slog fast att Kommunals medlemmar vill ha individuella löner. Urvalet är tveksamt, och frågorna dåligt formulerade.

Under 1900-talet beslutade riksdagen om kortare arbetstid 1919, 1957, 1966 och 1970. Men sedan 1973, då åtta timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka infördes, har det stått still. Detta trots att Sverige är ungefär dubbelt så rikt idag. Men pengarna hamnar i de rikas fickor och aktieportföljer istället för att gå till reformer som gynnar alla som arbetar. 

I Kommunaltopparnas värld finns det inte på kartan att ta från de rika och ge till de många. Istället vill de att medlemmarna själva ska betala en arbetstidsförkortning genom att avstå löneökningar. En modell som även Vänsterpartiet förespråkar. 

Samma kommunalare som år efter år fått alltmer arbete att utföra på allt mindre tid, allt för att politiker ska kunna spara och företagare ska göra vinster. Det är alltså de som själva ska betala för att få arbetstider som man kan orka med? 

Sedan 1973, då åtta timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka infördes, har det stått still. Detta trots att Sverige är ungefär dubbelt så rikt idag.

Och detta föreslår de arbetandes eget fackförbund! Istället för att företräda och kämpa för medlemmarna, agerar man som medlare mellan sina medlemmar och arbetsgivaren. 

Kommunal reser också andra påhittade hinder. Ska till exempel arbetstidsförkortningen genomföras med lagstiftning eller genom kollektivavtalen? Motfrågan från golvet blir förstås: Varför välja? Alla tidigare arbetstidsreformer har först beslutats i riksdagen, och sen har parterna fått förhandla om hur de ska genomföras. 

Det allra sämsta av alla rapportens dåliga argument är nog ändå att man inte hittar stöd i forskningen för att kortare arbetstid leder till ökad hälsa. Allvarligt talat? 

Varför inte bara ställa den enkla frågan till alla medlemmar: ”Tror du att du skulle må bättre om heltid blev 30 timmars arbetsvecka med bibehållen lön?” 

På Kommunals förbundsmöte 2006 gick sex timmars arbetsdag från att vara ett mål till att bara vara en ”vision”. Sedan dess har Kommunals ledning motiverat detta med att rätten till heltid prioriteras först. 

Men för många, inte minst småbarnsföräldrar, är det otänkbart att jobba heltid, helt enkelt för att man inte orkar och hinner. De har istället fått betala sin egen arbetstidsförkortning.