– Jag vill ha hit mamma och pappa, säger Maram Mohamed Albordaini.
Hon är nu snart tio år. 2010 kom hon till Sverige från Gaza tillsammans med sin mormor och sin jämngamla kusin Ahmed Albordaini efter att smugglarna skilt dem åt från resten av sina respektive familjer under flykten från Gaza. Mormodern, Ahmed och Maram fick permanent uppehållstillstånd i Sverige ett år senare.
Kvar på Gazaremsan finns de båda barnens respektive syskon och föräldrar. Direkt efter att barnen hade fått uppehållstillstånd i Sverige ansökte deras familjer om tillstånd att komma hit som anhöriga. Därefter har de också upprepade gånger försökt ta sig ut ur Gaza för att kunna återförenas med familjemedlemmarna i Sverige, men misslyckats.
Enligt Utlänningslagen ska en person få uppehållstillstånd i Sverige om den är nära anhörig till någon som har fått uppehållstillstånd om de har ingått i samma hushåll i hemlandet och om det finns ett ”särskilt beroendeförhållande” dem emellan.
Migrationsdomstolen konstaterar att Maram har bott tillsammans med sina föräldrar och syskon i Gaza. Alltså borde familjen självklart få komma till Sverige.
Men det som framstår som självklart för de flesta är det inte för Migrationsverket. Migrationsverket avslog familjens begäran om uppehållstillstånd och när detta överklagades till Migrationsdomstolen gick de på Migrationsverkets linje.
Orsaken? De svenska myndigheterna hävdar att det ”särskilda beroendeförhållandet” mellan Maram Albordaini och hennes föräldrar och syskon har brutits eftersom Maram Albordaini flydde till Sverige tillsammans med mormodern:
”Den omständigheten att anknytningspersonen, med föräldrarnas tillåtelse, lämnat familjen och rest till Sverige med en annan släkting medför att det särskilda beroendeförhållandet mellan föräldrarna och barnet brutits. Ett särskilt beroendeförhållande mellan familjen och anknytningspersonen föreligger därför inte”, skriver Migrationsdomstolen i sitt beslut.
Migrationsdomstolen hänvisar till ett tidigare fall för att motivera beslutet. Att det finns avgörande skillnader mellan det fallet och Maram Albordainis fall verkar inte bekomma Migrationsverket alls.
En avgörande fråga är att Maram Albordaini inte fick uppehållstillstånd av skyddsskäl eller flyktingstatus. Istället fick hon uppehållstillstånd enligt paragrafen om särskilt ömmande omständigheter. Det är detta som gör att det krävs ett ”särskilt beroendeförhållande” för att anhöriga ska få uppehållstillstånd. Barn antas nämligen kunna återförenas med sina föräldrar i hemlandet om skyddsskäl saknas.
Men för Maram Albordaini är det en omöjlighet. I hennes beslut om uppehållstillstånd framgår det varför. Migrationsverket konstaterar i beslutet att säkerhetsläget i Gaza är instabilt och hänvisar till ”den synnerligen dåliga humanitära situationen på Gazaremsan”, vilket gör det ”stötande att återsända barn dit”.
Maram Albordaini uppger också att hon och hennes familj trakasserades i Gaza eftersom hennes pappa är medlem i Fatah. Sedan 2007 har Hamas kontroll över Gaza och organisationens förhållande till Fatah är konfliktfyllt. Familjen Albordaini har utsatts för misshandel nattetid och efter att pappan torterades och frihetsberövades, men sedan släpptes, har han hållit sig gömd hos släktingar.
Ändå avslog alltså Migrationsverket Maram Albordainis ansökan om flyktingstatusförklaring och skyddsstatusförklaring. Hennes låga ålder, sju år när beslutet fattas, tas som intäkt för att det inte är troligt att Hamas intresserar sig för henne personligen. Att hon har misshandlats i hemmet avfärdas med motiveringen: ”Att även du då drabbades kan inte anses ha någon grund i någon annan omständighet än den att du befann dig i hemmet när Hamas kom dit.”
Eftersom Maram Albordaini trots detta fick permanent uppehållstillstånd så överklagades inte Migrationsverkets beslut. Hon förstod inte då att detta påverkar familjens möjlighet att återförenas i Sverige. Kanske kommer det faktum att ingen informerade om detta att avgöra familjens framtid.
Ändå anser inte Migrationsdomstolen att den bristande informationen kan vägas in i deras bedömning om huruvida familjen ska ges uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till Maram. Istället antyder domstolen till och med att det bästa för syskonskaran vore om Maram återvände till Gaza, istället för att syskonen fick komma till Sverige: ”Av migrationsöverdomstolens praxis framkommer att det generellt sett torde vara bäst för barn att få vara kvar i sin invanda miljö i hemlandet. Migrationsdomstolen konstaterar att en återförening i Sverige skulle innebära att Maram Mohamed I Albords [sic] fem syskon skulle flytta från Gaza.”
Hur en sådan formulering är förenlig med Migrationsverkets egna skrivningar om att det ”vore stötande” att återsända barn till Gaza framgår inte.
Maram Albordaini och Ahmed Albordaini berättar att de funderar mycket över framtiden. När kommer de att få träffa sina föräldrar och sina syskon? Just nu ser det mörkt ut. För en månad sedan kom beskedet att Migrationsdomstolen nekar familjen prövningstillstånd.
