Hoppa till huvudinnehåll

Antikolonialt uppror i Nya Kaledonien

Den franska kolonin Nya Kaledonien skakas av protester och upplopp. Den socialistiska självständighetsrörelsen reagerar på att franska centralregeringen vill tillåta inflyttade fransmän att rösta i lokalvalen.

Den kanakiska självständighetsrörelsen protesterar också mot den ekonomiska ojämlikheten i den franska kolonin.
FLNKS-Officiel/Facebook

Det pågår ett uppror på den franska ökolonin Nya Kaledonien i Oceanien. Ursprungsbefolkningen protesterar mot att nyinflyttade fransmän ges rösträtt och därmed minskar deras politiska inflytande.

Nu skickar Frankrike en elitstyrka på 600 tungt beväpnade soldater för att slå ned upproret.

– Ordningen kommer att återupprättas oavsett vad det kostar, sade den franska regeringens högkommissarie Lius Le Franc till reportrar i huvudstaden Nouméa.

Bilder från ön visar brända bilar, vägblockader och kravaller. Sex personer är bekräftat döda, varav två poliser.

Ögruppen som ligger mellan Australien och Fiji har tillhört Frankrike sedan 1853 och användes länge som fängelsekoloni. De franska kolonialherrarna skickade ursprungsbefolkningen, kanakerna, till reservat.

André B/FLNKS
Tusentals deltar i upproret mot den franska överheten.

Bland kanakerna är den antikoloniala självständighetsrörelsen stark. Men de utgör bara 40 procent landets 270.000 invånare och har inte lyckats vinna någon av de tre folkomröstningarna om självständighet som ägt rum sedan 1990-talet. Övriga befolkningen består av personer med blandat ursprung, inflyttade fransmän och invandrare från resten av Asien och Oceanien.

Upploppen bröt ut efter att nationalförsamlingen i det franska parlamentet godkände en lag som ger fransmän som bott i landet mer än tio år rätt att rösta i lokalvalen. Beslutet skulle innebära att ursprungsbefolkningens parlamentariska inflytande försvagas ytterligare.

Protesterna leds framförallt av Kanakiska och socialistiska nationella befrielsefronten, FLNKS – en front beståernde av både moderata och mer radikala befrielseorganisationer – och det radikala fackförbundet UTSKE.

Självständighetsrörelsen vänder sig också emot den ekonomisk ojämlikhet på ön. För även om Nya Kaledonien har en BNP per capita i nivå med ett europeiskt land lever 71 procent av ursprungsbefolkningen under fattigdomsgränsen. 46 procent saknar utbildning på högre nivå än högstadiet. 

Ungdomsarbetslösheten bland kanaker är stor och enligt representer från fackförbundet UTSKE väljer företag och myndigheter ofta att skeppa in arbetskraft från Frankrike istället för att anställa lokalbefolkningen. 

Från Frankrikes sida finns det ekonomiska intressen i att upprätthålla kontrollen över kolonin. 10 procent av världens nickel produceras i Nya Kaledonien. Nickel används bland annat i uppladdningsbara batterier och rostfritt stål. En av de största gruvorna, Gorogruvan, sitter på 25 procent av världens nickelreserver och har ett mångårigt avtal med Elon Musks Tesla.

Upploppen i Nya Kaledonien innebär ny huvudvärk för de franska imperialisterna, som på senare tid förlorat inflytande i Västafrika efter militärkupper mot fransklojala presidenter, bland annat i de före detta kolonierna Gabon och Niger.