Bakslag för Frankrike och USA i Afrika

Det har varit något av USA:s paradgren det senaste seklet, att iscensätta statskupper och genomföra regimskiften i länder runtom i världen för att gynna sina egna ekonomiska och politiska intressen. Men det är inte längre alltid så att det är USA och andra västländer som gynnas av plötsliga politiska maktskiften – åtminstone inte i Afrika.

Senast i raden är den hittills oblodiga kuppen i Niger förra veckan, där president Mohamed Bazoum avsattes av en samling militärer ur presidentgardet, ledda av general Abdourahamane Tchiani. Ett maktövertagande som även västmedia erkänner åtnjuter ett visst folkligt stöd – inte minst på grund av missnöje med den avsatta regeringens goda relationer till USA och den tidigare kolonialherren Frankrike.

Utanför parlamentet demonstrerade anhängare till det nya styret. Samtidigt som de brände den franska flaggan viftade de med den ryska, som alltmer ses som en motpol till de koloniala och imperialistiska inblandningar som alltid plågat de råvarurika men fattiga länderna i regionen.

Till och med i SVT, som har en osviklig förmåga att ställa sig bakom USA:s linje i olika utrikesfrågor, kunde man inte blunda helt för de iögonfallande manifestationer som också utspelade sig utanför Frankrikes ambassad i huvudstaden Niamey, där en uppretad folkmassa såg till att byta ut den franska trikoloren mot den ryska.

– Det finns ett visst folkligt missnöje med den demokratiskt valda regeringen som stöds av USA och EU, lät det från SVT:s utsände Claes Löfgren i Rapports sändning i lördags.

Löfgren intervjuade en kvinna på gatan som inte skrädde orden:

– Västländerna som säger sig ställa upp för oss, dem vill vi inte veta av. Deras moralpredikningar är inte längre trovärdiga i afrikanernas ögon.

Skärmdump/SVT

En kvinna på gatan i Niamey vädrar sitt missnöje med Frankrike och andra västländer som har närvaro i afrikanska länder för naturresursernas skull.

Mohamed Bouzay har varit en pålitlig allierad för såväl Frankrike som USA. Frankrike importerar omkring 15 procent av sitt uran till landets kärnkraftsverk från Niger, och både Frankrike och USA har ett tusental soldater i landet. Officiellt för att bekämpa de islamistiska terrorgrupper som är starka i regionen. 

– Det är ett enormt slag mot USA. Vi har gått i god för den här ledaren som ingen annan i regionen, säger Cameron Hudson, tidigare chef för de amerikanska styrkorna i närliggande Sudan, till Wall Street Journal.

Nu ser det ändå ut som att bland annat USA och Frankrike åter kan komma att blanda sig i utvecklingen. Den västafrikanska handelsunionen Ecowas gav i söndags det nya styret en vecka på sig att återinstallera Bazoum som president, annars är man själva beredda att göra det med vapenmakt. Ett uttalande som USA:s utrikesdepartement omedelbart välkomnade. 

”USA kommer fortsatt vara aktivt engagerat med Ecowas och västafrikanska ledare i kommande steg för att behålla Nigers hårt tillkämpade demokrati”, hette det i ett pressmeddelande från utrikesminister Antony Blinken samma dag. Den nya militärjuntan anklagade på måndagen också Frankrike för att planera en militär intervention.

Att kuppen, som är en av flera i Sahelbältet de senaste två åren, kan komma att gynna Ryssland betyder inte att Moskva ligger bakom den. Vita husets talesperson Karine Jean-Pierre sade redan förra veckan att man inte har någon trovärdig information om att Ryssland skulle vara inblandat. 

Moskva har också uppmanat till en diplomatisk lösning på krisen, medan den ryska privatarmén Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin – som stod Rysslands president Putin nära fram till det egna försöket till myteri för en månad sedan – däremot hyllat kuppen.

– Vad som hänt i Niger är folkets kamp mot kolonisatörerna. Det här är att faktiskt vinna självständighet och göra sig av med kolonisatörerna, sade Prigozjin i ett videoklipp efter maktskiftet, enligt den amerikanska sajten Politico.

Wagnergruppen har stark närvaro i grannlandet Mali, vilket är anledningen till att Sverige till slut drog sig ur det imperialistiska äventyret tillsammans med Frankrike i landet – det gick inte an att stå på samma sida som ryska Wagnergruppen mot islamistiska terrorgrupper.

Den här antikoloniala retoriken från Prigozjin hördes också från mer rimliga avsändare på toppmötet mellan Ryssland och afrikanska stater som hölls i Sankt Petersburg i veckan. Där talade Burkina Fasos ledare Ibrahim Traoré om hur afrikanska länder lidit under kolonialism och imperialism.

– Varför är Afrika som är så rikt på resurser fortfarande den fattigaste regionen i världen? Vi ställer de här frågorna och får inga svar, sa Traoré – iklädd röd basker som en gång revolutionären Thomas Sankara, som ledde Burkina Faso från 1983 tills han blev mördad 1987.

Den 34-årige Ibrahim Traoré kom själv (likt Sankara för 40 år sedan) till makten i ännu en kupp, i september förra året – den andra i Burkina Faso bara under 2022. På mötet i Sankt Petersburg, som hölls mot bakgrund av att spannmålsavtalet som Turkiet förhandlat fram mellan Ryssland och Ukraina inte förnyats, lät Traoré också som ett eko av Sankara vad gäller vikten av matsuveränitet.

– Afrikanska statsöverhuvuden bör inte uppträda som marionetter i händerna på imperialisterna. Vi måste se till att våra länder är självförsörjande, inklusive på livsmedel, och kan möta alla våra folks behov, sa Traoré.

Där fick de bland annat höra att Ryssland kommer att avskriva gamla skulder från sovjettiden på runt 20 miljarder dollar. Överenskommelser har träffats med Angola, Etiopien, Algeriet och Libyen om att avskriva skulderna för de fyra länderna. 

Därutöver meddelade Putin att sex länder, Burkina Faso, Zimbabwe, Mali, Somalia, Centralafrikanska republiken och Eritrea, ska få 25.000-50.000 ton gratis spannmål från Ryssland, då Moskva lämnade avtalet med Ukraina och Turkiet. 

Burkina Fasos Traoré var inte den ende som tackade men framhöll att hans land istället för att fortsatt få hjälp ska vara självförsörjande till nästa toppmöte. Zimbabwes president Emmerson Mnangagwa sade att landet han representerar redan har uppnått matsäkerhet.

Traoré bad däremot om hjälp från Ryssland med att bygga ett kärnkraftverk i landet, samtidigt som han ställde sig bakom Rysslands ”militära specialoperation” i Ukraina, enligt rysk media.

Andra länder, med Sydafrikas president Cyril Ramaphosa i spetsen, tog istället tillfället i akt att uppmana Ryssland till fredsförhandlingar för att få slut på kriget i Ukraina.