Ledarkrönika: Brahminer och business
Enligt ekonomen Thomas Piketty har vi fått ett tvådelat elitpartisystem bestående av en brahminvänster och en businesshöger.
Brahminer är den högsta av de fyra sociala kasterna inom hinduismen. Deras samhälleliga uppgifter är att fungera som präster, lärare och skriftlärda. De bär ansvar för att genomföra ritualer i templen och har privilegiet att vidmakthålla och förmedla kunskapen om de heliga skrifterna.
Brahminer, eller brahminvänster, är också namnet som ekonomen Thomas Piketty ger dagens ”vänster”. I en rapport förra året analyserar Piketty den partipolitiska utvecklingen i Frankrike, USA och Storbritannien. Piketty menar att sedan 1970-80-talen har den gamla vänstern gradvis kommit att bli sammankopplad med de högutbildade väljarna. Brahminvänstern ”har blivit den intellektuella elitens parti”, som Piketty skriver, och ju mer avancerad högskoleutbildning, desto starkare stöd till ”vänstern”.
Detta har under 2000-2010-talen skapat ett multipelt – eller snarare tvådelat – elitpartisystem. Brahminvänstern – som i Pikettys analys innefattar allt från Macron och Hillary Clinton och vänsterut – representerar den välutbildade eliten. Och en businesshöger – traditionella högerpartier som Republikanerna och Tories – som representerar den ekonomiska eliten.
Globaliseringens vinnare turas om att prenumerera på makten. Allt medan politikens riktning ligger fast. Kompassnålen har svetsats fast av EU-regler, avtal och deklarationer som står bortom påverkan för folkvalda parlament och diverse teknokratiska uppfinningar, som en centralbank bortom demokratisk påverkan.
Brahminvänstern rättfärdigar politiken med att den är det minst dåliga eller hänvisar till upphöjda principer. Businesshögern är mer krasst ekonomisk i sitt försvar.
Piketty spekulerar om framtiden. Medan brahminvänstern och businesshögern fortsätter sitt globala elitprojekt söker arbetarklassen sig till partier som värnar inte bara den materiella tryggheten utan även den kulturella och nationella.
Det är bara på Handelshögskolan och brahminernas tankesmedjor som man inte förstår humorn i Ronny Erikssons ombesjungna städerska som såg fram emot EU-medlemskapets fria rörlighet som skulle ge henne möjlighet att ”förvekliga sina visioner på en herrtoalett i Nice”.
Den lägsta kasten enligt hinduismen heter shudra. De är uteslutna från att ta del av brahminernas religiösa riter. De betraktas närmast som rättslösa och förväntas göra grovjobbet och passa upp som tjänare i de högre kasternas hem.
Men strategerna inom eliten inser att det krävs acceptans från shudra-kasten. Handelsbanken skrev i en veckorapport förra året: ”Det är svårt att säga var gränsen går för när skillnaderna [de ekonomiska klyftorna] blir så stora att den sociala och ekonomiska stabiliteten hotas”.
Brahminvänstern och businesshögern är oroliga. Det är ett gott tecken.